Filmer från Landsbygdspolitiskt seminarium

Den 6 maj genomförde Miljöpartiet ett landsbygdspolitiskt seminarium i Karlstad. Under seminariet deltog flera gäster och eftersom samtalen skulle kunna vara intressanta för många fler än de närvarande, bestämde sig Miljöpartiet i Värmland för att filma arrangemanget.

Kikki Ahlstedt-Karlsson

Kikki Ahlstedt-Karlsson från Ruds gård var en av deltagarna. Foto: Robert Halvarsson

Dagen bestod av flera moment, bland annat av ett flertal intressanta föreläsningar av ett antal gäster, liksom ett panelsamtal.

Du kan se varje talares anförande liksom panelsamtalet i följande filmklipp.

Stina Bergström

Stina Bergström är ledamot i Riksdagen för Miljöpartiet och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet. Hon är även Miljöpartiets miljöpolitiska talesperson.

Olle Göransson

Olle Göransson är VD på Torfolk Gård. Torfolk Gård, en pionjär i ekologisk och giftfri matproduktion, ligger i Östra Skymnäs och var platsen där initiativet till KRAV togs 1985.

Jonas Wangsten

Jonas Wangsten är småbrukare i Åshammar utanför Grums, men även ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare. Förbundet verkar för ett hållbart jordbruk och skogsbruk med tillhörande förädling i hela landet.

Anders Lunneryd

Anders Lunneryd är ordförande för Sveriges Ekologiska Lantbrukare. Strax utanför Trollhättan bedriver han också Lundens Gård tillsammans med sin familj, ett ekologiskt lantbruk med fokus på bevarandet av gamla spannmålssorter.

Kikki Ahlstedt-Karlsson

Kikki Ahlstedt-Karsson är entreprenör, lantbrukare och lammproducent. Hon äger och driver bland annat Ruds gård, belägen alldeles intill Nedre Fryken liksom Gårdarna i Värmland, ett företag som underlättar direkthandel mellan gårdar och konsumenter.

Panelsamtal

Jesper Johansson sågar yttrande om sammanslagning med Västra Götaland

– Det är olyckligt att Region Värmlands styrelse sagt ja till sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson (MP) som reserverade sig mot styrelsens beslut. Dessutom är det yttrande som styrelsemajoriteten antog väldigt missvisande.

– Istället borde Region Värmland ha sagt nej till sammanslagning med Västra Götaland, fortsätter Jesper Johansson. Om Värmland ska slås samman med andra län, så är det bättre att vi går samman med Örebro, Västmanland och Södermanland, och kanske några län till. Dessutom borde man lyssna på väljarna i en så här stor och viktig fråga. En sammanslagning med andra län borde inte få göras utan att Värmlands invånare sagt ja till det i en folkomröstning.

Beslutet röstades igenom av S och C, som tillsammans utgjorde en majoritet i styrelsen. MP var ett av flera partier som reserverade sig mot beslutet.

Jesper Johansson menar att styrelsemajoritetens yttrande på punkt efter punkt är antingen direkt vilseledande eller tar upp saker som inte har med förslaget om regionsammanslagning att göra:

Yttrandet inleds med ett resonemang om ansvarsfördelningen mellan region och stat.

– Den diskussionen har ingen direkt koppling till förslagen i betänkandet. Det ansvar som tidigare legat på staten, och som de nya regionerna förväntas få ta över, är redan i de flesta län överfört till antingen ett direktvalt regionfullmäktige eller – som i Värmlands fall – till ett kommunalförbund, förklarar Jesper Johansson. Min uppfattning är att det ansvaret bör ligga hos direktvalda regionfullmäktige i samtliga regioner. Men det kräver inte på något vis att regionerna blir större än idag.

– Även om det kan finnas skäl att i framtiden förändra ansvarsfördelningen mellan stat och regioner, så finns det inget som visar att sådana ändringar skulle kräva större regioner. Till exempel så har kantonerna i Schweiz ungefär lika stor folkmängd i snitt som de nuvarande svenska länen, men betydligt större ansvar i förhållande till sin statsmakt, säger Jesper Johansson.

I yttrandet påstås att det huvudsakliga argumentet mot större regioner skulle vara att Värmland har en större handlingsfrihet om man styr över sina egna frågor.

– Det är helt missvisande, säger Jesper Johansson. Det finns en rad argument mot större regioner som är betydligt viktigare. Större regioner gör att besluten om den vård som de flesta människor oftast kommer i kontakt med flyttas längre från medborgarna: antingen geografiskt längre bort eller till indirekt valda organ. Det kan kan öka risken för att närheten till vård för människor i mindre tättbefolkade områden prioriteras bort, alltså att man lägger ner sjukhus och vårdcentraler.

– Dessutom ger det nationella skatteutjämningssystemet en större trygghet i att områden med lägre skattekraft kompenseras, än förhoppningen om att de nya storregionerna inom sig ska flytta resurser till områden med lägre skattekraft. De resonemang som finns i Indelningskommitténs betänkande, om att större regioner underlättar prioritering och kraftsamling, tyder snarare på att större regioner främst kommer föra resurser från områden med glesare befolkning till de mest befolkningstäta områdena, befarar Jesper Johansson.

– Och en annan viktig sak är att samarbetet mellan kommunerna och regionen kan bli svårare när över 50 kommuner ska ingå i samma region. De som driver på mest för större regioner är väldigt fokuserade på hur regionerna ska samspela med staten, men för människors vardag är samarbetet mellan kommun och region minst lika viktigt, påpekar Jesper Johansson.

Yttrandet tar upp att de statliga myndigheternas regionala indelning bör samordnas.

– Det håller jag med om, men det kan mycket väl göras utan förändringar av landets indelning i landsting och regioner. Därför är inte det heller relevant som argument för sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att jämnstarka regioner skulle ha större förhandlingsmakt gentemot staten och bättre förutsättningar att samla sig kring satsningar på bland annat infrastruktur och forskning.

– När det gäller satsningar på infrastruktur så är den främsta förutsättningen för att Värmland ska ha nytta av en större region att de regioner vi slås samman med har samma intressen som Värmland. De regioner som ligger längs stråket mellan Stockholm och Oslo – Örebro, Västmanland och Södermanland – delar Värmlands intresse för satsningar i detta stråk, och det är den viktigaste regionala utvecklingsfrågan för Värmland. För Västra Götaland däremot är de viktigaste stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö, medan stråket Stockholm-Karlstad-Oslo är en konkurrent om statliga investeringsmedel. Därför skulle en sammanslagning med Västra Götaland vara direkt negativ när det gäller Värmlands möjligheter att verka för det som är viktigast för oss, förklarar Jesper Johansson.

– När det gäller forskningssatsningar vill jag peka på att de siffror som Indelningskommittén tolkat som att större regioner får mer, i själva verket bara handlar om att de största universiteten får mer, helt oberoende av regionindelningen, fortsätter Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att en västsvensk regionstillhörighet skulle ge goda tillväxtförutsättningar för Värmland.

– Här bortser styrelsemajoriteten från att Västra Götalands-regionen, även om den förstärks med Värmland som blir ca en åttondel av regionens befolkning, kommer att verka för att satsningar i första hand prioriteras till Göteborgs-området och stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö. Det kommer att vara till nackdel för stråket mellan Stockholm och Oslo, där Värmland ligger, säger Jesper Johansson.

– Att även Västra Götaland gränsar till Norge nämner styrelsen som en möjlighet för Värmland vid en regionsammanslagning – men Värmland kommer ju knappast ha stor nytta av att handeln och trafiken över Svinesund ökar, konstaterar Jesper Johansson.

I yttrandet spekuleras om att Karlstadsregionen i Västra Götaland skulle utvecklas till den näst största arbetsmarknadsregionen, efter Göteborg, och bli någon form av inomregional balanspunkt tillsammans med Skövde och Göteborg.

– Här tycks S och C fullkomligt blunda för det faktum att både arbetsmarknadsregionen Trollhättan-Vänersborg och arbetsmarknadsregionen Borås har fler invånare än Karlstads arbetsmarknadsregion, förklarar Jesper Johansson. Dessutom ligger både Borås, Skövde och Trollhättan-Vänersborg närmare stråket Stockholm-Göteborg. De kommer ha fördel av att Västra Götalands-regionen prioriterar det stråket, medan Värmland blir bakbundna i vår strävan att få satsningar till stråket Stockholm-Karlstad-Oslo.

Grönt ekonomiskt rådslag

”Man brukar säga: det som är bra för miljön ska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt. Och det som är riktigt farligt ska vara förbjudet.”

Det är en konkret idé som är vanlig i det som ofta kallas för grön ekonomi. Den 23 April besökte Lennart Olsen, som arbetar i styrgruppen för rådslaget kring grön ekonomi, Miljöpartiet Värmlands medlemsmöte.

Grönt-rådslag-Lennart-Olsen.jpg

Lennart Olsen, partiveteran och ordförande i MP Upplands Väsby. Foto: Robert Halvarsson

Att främja en mer hållbar ekonomi är ett perspektiv som ligger bakom flera saker som ingår i regeringens vårbudget. I en artikel skriver Stina Bergström och Janine Alm Ericson att det ska bli billigare och enklare att leva miljövänligt.

I rikspolitiken handlar det om att ta fram initiativ som gör exempelvis underhåll och reparationer billigare. I vårbudgeten finns sänkningar på moms av reparation av bland annat cyklar, skor och kläder. Syftet är att bidra till en kultur där vi förlänger livslängden på de saker människor använder, liksom stimulera till fler arbeten i miljönyttiga områden.

”…all ekonomisk utveckling måste ske inom de ramar som naturen och människors välbefinnande och livskvalitet sätter. ”
– Partiprogrammet

Ovan nämnda initiativ kan betraktas som exempel på hur man skapar en cirkulär ekonomi, det som tidigare ofta kallades för kretsloppsekonomi. I denna tanke ligger att minimera avfall, och att återbruk, reparationsmöjligheter och återvinning få en betydligt större plats.

Inom det gröna ekonomiska paraplyet finns också idéer att främja initiativ kring gemensam konsumtion, eller ägodelande. Praktiska exempel på detta är kooperativa bilpooler och initativ som Fritidsbanken, ett bibliotek för fritidsprylar som ursprungligen startade i Deje.

Några frågor är laddade, som diskussioner kring tillväxt. I partiprogrammet hävdas det att evig ekonomisk tillväxt, ur ett traditionellt perspektiv, på sikt inte är möjlig. Samtidigt gör vi skillnad på när ekonomin växer i områden som främjar eller motverkar ekologisk och social hållbarhet.

Om det och mycket mer ska rådslaget handla om. Frågorna kommer att ha en feministisk ingång och befinner sig nu i den fas att styrgruppen träffar miljöpartister runtom i Sverige. Detta ska mynna ut i en webbomröstning kring hur medlemmar ser på miljöpartiets ekonomiska politik, planerad att äga rum hösten 2016.

Text: Robert Halvarsson
Verksamhetsutvecklare, Miljöpartiet Värmland

Läs mer:
Grön ekonomi, En skrift från De gröna i EU-parlamentet
Samtal om tillväxt, En rapport från Cogito tankesmedja

Årets viktigaste möte

Lördagen den 19 mars träffades miljöpartister i Värmland för att genomföra föreningens årsmöte.

Det var många medlemmar som passade på att påverka, och möta varandra.

På årsmötet beslutade vi bland annat att partiet ska verka för att Landstinget i Värmland som ett försökslän ska arbeta för att införa rösträtt från 16 års ålder. Initiativtagare till motionen var Grön Ungdom Värmland.

– Jag är stolt över att vi tror att demokratin kan rymma fler röster. Att vi vill sänka röståldern till 16 år är ett modigt och viktigt steg för att ta tillvara på ungdomars engagemang, säger Aleese Rydlund, ordförande i Miljöpartiet Värmland.

Vi tog även ställning för att justera våra stadgar så att det tydligare framkommer att vi eftersträvar en god representation av mångfald. Liksom att vi tydligare ska verka för en jämställd partidistrikt.

Under mötet röstades Stina Bergström och Jesper Johansson fram som språkrör liksom Aleese Rydlund fick förnyat förtroende som distriktets ordförande. I styrelsen tillkom Brita Ahlenius, Vilhelm Lindmark och Moa Jamt som styrelseledamöter. Vårt förslag till riksvalberedare blev Monika Bubholz. På plats valdes även två jämställdhetsambassadörer, i form av Camilla Kylin och Robert Halvarsson.

Tack alla medlemmar för att ni tog er tid till att delta på årets viktigaste möte!

Aleese Rydlund omvaldes till distriktsordförande. Foto: Robert Halvarsson

Dialogvecka om framtidens sjukvård

Politiker i landstinget är denna vecka ute och för en dialog med värmlänningarna om vården och landstingets verksamheter. Den 8 mars stod Älvkullegymnasiet och Nya landstingshuset i Karlstad på schemat.

I Miljöpartiets grundstomme finns tilltron till samtalet och dialogen. I partiprogrammet talas det till och med om ”deltagande demokrati”, där beslut flyttas närmre människor. Att människor ska kunna träffa sina förtroendevalda och ställa frågor ligger i linje med våra grundläggande principer.

Den medborgardialog som äger rum under vecka 10 har organiserats av Landstinget i Värmland, för att samla in synpunkter om framtidens hälso‐ och sjukvård. Såväl politiker från olika partier, liksom tjänstemän, träffar intresserade medborgare på olika platser i samtliga Värmlands kommuner.

Medborgardialog serie (9 av 11)

Öppna för nya idéer. Foto: Robert Halvarsson

Landstinget beskriver det hela så här:

”Landstinget i Värmland vill nu veta vad du har för synpunkter och tankar kring framtidens hälso‐ och sjukvård. Vid detta öppna möte finns ledamöter från landstingsfullmäktige, tillsammans med tjänstemän från Landstinget, på plats för att höra dina synpunkter och idéer.”

Den främsta utmaningen för landstinget i Värmland är hur vi ska hantera att de äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Det leder till mindre skatteintäkter för att hantera ett större vårdbehov. Nya lösningar, där landstingets resurser används så optimalt som möjligt, anses nödvändigt. Kanske kan man använda IT för att minska resorna eller träffa specialister i Stockholm, eller ska vi arbeta med förebyggande vård på ett annat sätt?

Medborgardialog serie (8 av 11).jpg

Aktiva samtal ägde rum på bland annat Älvkullegymnasiet. Foto: Robert Halvarsson

I Karlstad mötte vi två klasser som studerar vid Älvkullegymnasiet och ett antal intresserade besökare vid Nya landstingshuset. Bland frågorna som finns inom ramen för hur hälso- och sjukvården ska se ut i framtiden, ryms bland annat e-hälsa och digitala tjänster, var vårdnivåerna ska vara placerade och hur vi vill komma i kontakt med vården. Liksom om vi behöver träffa just läkare, eller om det kan vara smartare om vi kopplas ihop direkt med exempelvis en fysioterapeut om vi har smärtor i kroppen, eller kanske en psykolog när vi lider av psykisk ohälsa.

Det frågades också kring hur vi tänker kring förebyggandet av folksjukdomar, om hur vi tänker kring vår egen roll i vår hälsa, och vad landstinget kan bistå för att stärka vår egen aktivitet. Spännande frågor! Kort och gott: hur ska organisationen som sådan motsvara de behov som kommer att finnas framöver?

Under dagen deltog vi, Monika Bubholz och Robert Halvarsson, partiets representanter i Demokratiberedningen i egenskap av landstingspolitiker.

Vi rekommenderar verkligen att ta en titt på de korta filmer som visades under dialogmötena:

Rätt resurs till rätt behov

Digitala hjälpmedel på dina villkor

Bättre insikt och större inflytande i din vård

Förebyggande som stöttar goda levnadsvanor

 

welfie

Text: Robert Halvarsson och Monika Bubholz

Varken ”ung och dum” eller ”gammal och snurrig”

Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté har numera ett åldersutskott, i det sitter MP Värmlands egen Alina Koltsova. Läs hennes text om mångfald och åldersfrågor nedan.

Kära läsare,

Det är en ära att få skriva för bloggen. För er som inte är bekanta med mig, så skriver jag i nätsidan Frihetssmedjan och har en sexårig historia av miljöpartistiskt engagemang. Jag är grön med starka socialliberala samt feministiska tendenser. För närvarande sitter jag i styrelsen för MP Värmland, och under tisdagen den 26 januari 2016 blev jag invald i Miljöpartiets jämställdhets- och mångfaldskomitté för att sitta i åldersutskottet. Ett uppdrag jag känner mig väldigt hedrad av och är mycket tacksam att få väljas in i.

För mig har det där med ålder väckt mycket reflektioner. Det är ungefär som med etnicitet, kön och sexuell läggning. Åldern är förvisso dynamisk, men utan att vi kan göra något åt det. Vi kan inte riktigt rå för att vi blev födda under ett visst årtal eller den ålder vi bär på, ändå blir vi dömda för det. Det talas om att 90-talister (min åldersgrupp) är si, 50-talisterna är så, att vi alla skulle vara på ett visst sätt bara för att vi föddes under ett visst årtionde.

Härskartekniker baserade på ålder förekommer frekvent i debatter. Vem har inte hört talas om att vi unga tjejer ofta blir kallade ”lilla gumman”? eller att årsrika människor får höra att de på grund av deras ålder är lite snurriga i huvudet och att deras argument därför är irrelevanta? Man kan med all säkerhet påstå att dessa bottnar i starka föreställningar om hur en människas mentalitet är och ska vara när hen befinner sig i en viss ålder. Dessa föreställningar ger till uttryck såsom ”ung och dum”, ”pubertal och stökig” samt ”gammal och snurrig”.

hand_sv_2_16_9_0.jpg

Läs mer om MP Värmlands politik för äldre här. Foto: Robert Halvarsson

Jag kommer aldrig att glömma den dagen jag kampanjade med mina partikamrater i Arvika under våren 2014 innan EU-valet. En herre kom och ville prata med mig. Han ville prata om förhållandet mellan EU och svenska kommuner, och jag gick med på det. Han ställde en fråga, men precis när jag skulle svara antog han en attackerande position och avbröt mig barskt med pekande hand: ”Jag är 70, du är 22! Du saknar kunskap!”.

I detta ögonblick kände jag mig som karaktären Matilda i boken med samma namn av Roald Dahl. Den intelligenta sexåriga flickan blir nedvärderad av sin kriminella pappa som bestämt säger: ”I’m smart, you’re dumb. I’m big, you’re little. I’m right, you’re wrong. And there’s nothing you can do about it”. (en liten rättelse till herrn: jag var faktiskt 21 den våren.)

Många kommer i kläm med dessa stereotyper som finns för olika åldrar. Matilda må vara en fiktiv berättelse, men det är också en erfarenhet som många brådmogna eller särbegåvade barn ofta tvingas gå igenom. Att tvingas kväva sig själv mentalt för att passa in, bara för att leva upp till förväntningarna kring deras ålder. Men de som sticker ut finns, och kommer alltid att finnas.

Samtidigt, bland årsrika (eller, tja, äldre), finns stereotypen att de ska vara knök-konservativa, omoderna och gammalmodiga. Att de är fast vid sin barndoms tidsanda, drömmer sig tillbaka, missköter nya tekniska prylar och hävdar bestämt att allt minsann var bättre förr. Men så finns 103-åriga Dagny Carlsson, världens äldsta bloggare. I flera intervjuer hävdar hon bestämt att det minsann inte var bättre förr. Och jag tror av hela mitt hjärta att det finns fler som är precis som Dagny. Jag känner åtminstone några årsrika som är just på det sättet.

Det talas om sexism, rasism och homofobi. Enligt mitt tycke borde det tas upp mer än vad som sker nu. Samtidigt vill jag poängtera vikten att tala om åldersmaktsordningen, och olika föreställningar om olika åldrar. Jag vill poängtera att ålder och mognad ej är synonyma med varandra, och jag vill som socialliberal betona vikten av att se individen framför kollektivistiska föreställningar.

Så vad är det vi kan göra för att bekämpa åldersmaktsordningen? Jag skulle gärna vilja hävda att det i mångt och mycket är en fråga om attityd. Hur man bemöter andra människor, både offentligt samt privat. När det gäller samhällsengagemang är jag exempelvis kritisk mot åldersgräns för unga på internet, samt absolut för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Det finns många frågor som rör detta tema, som jag kommer behandla under årets gång med Miljöpartiets Jämställdhet- och Mångfaldskommitté.

Har ni några frågor rörande ålder och åldersmaktsordning? Tveka inte att kontakta mig på min mailadress (alina.koltsova@gmail.com) eller i sociala medier. Ta hand om er!

Text: Alina Kolstova
Ledamot i Miljöpartiets Jämställdhet- och Mångfaldskommitté samt sekreterare för Miljöpartiet Arvika