Kom med i den gröna rörelsen och värva en vän! 💚

Det har aldrig varit viktigare än idag att vara miljöpartist! Idag vet vi att vår existens hänger ihop med allt annat liv på jorden. Vi vet att klimatfrågan är allvarlig. Därför behöver vi agera #NU. Miljöpartiet gör skillnad varje dag i svensk politik, i regering, i regioner och landsting och i landets kommuner.

Pride 2017 (1 av 1)
Miljöpartiet och Grön Ungdom Värmland samlade på Pride 2017 vid Museiparken i Karlstad.

I MP Värmland vill vi bli ännu fler. Hos oss träffar du andra som vill förändra landstinget, din kommun – och världen – i en grönare riktning. Du får goda möjligheter att påverka konkret i våra lokalavdelningar. Kom med i vårt glada gäng och ta med dig en vän!

SMS:a mpmedlem följt av ett mellanslag och ditt personnummer och din epost i ett sms till 72 980. Det är viktigt att det är ett mellanslag och inte en radbrytning. Sms:et kostar medlemsavgiften 100 kr plus din vanliga SMS-kostnad. Det går också att gå med via denna hemsida.

Är du under 26 år kostar det 0 kr. Då börjar du ditt sms med gumedlem. Är du student eller nära studier börjar du istället med gsmedlem.

Som medlem får du inbjudningar till möten genom den mejladress du anger. Du väljer sedan själv hur mycket eller litet du vill engagera dig. Varmt välkommen!

Annonser

Fria resor för unga under sommarlovet

I sommar får värmländska barn och unga, som går i går i årskurs 1 – 9 i grundskolan och 1 – 2 i gymnasiet möjlighet att resa gratis på Värmlandstrafiks bussar och tåg samt hos Karlstadsbuss.

kollektivtrafik_1_av_1.jpg
Unga reser gratis under sommarlovet.

Den rödgröna regeringen har beslutat om ett statligt stöd till landsting och regioner som genomför gratis sommarlovsresor på det här sättet. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss kan få upp till dryga nio miljoner kronor från staten för att täcka merkostnaderna.

Alla som omfattas av beslutet kommer att få ett brev hem i mitten av maj med information om hur det går till att kunna resa gratis. I brevet berättar Värmlandstrafik hur man ska göra för att få ett färdbevis lagom till att sommarlovet börjar. Tanken är att man ska kunna resa gratis mellan 11 juni och den 24 augusti.

Nu hoppas vi att många barn och unga tar chansen och reser runt i Värmland under sommaren, hälsar på kompisar och vänner. Det finns en hel värld att upptäcka, varför inte börja just här?

Stina Bergström och Jesper Johansson toppar Miljöpartiets listor

Stina Bergström från Högboda valdes till förstaplatsen på riksdagslistan, och Jesper Johansson från Borgvik fick förstaplatsen på landstingslistan i Värmland. Det beslöt Miljöpartiets distriktsstämma under lördagen.
stina_bergstrom_jesper_johansson.jpg
Stina Bergström och Jesper Johansson. Foto: Robert Halvarsson

– Jag är stolt och glad att för tredje gången få medlemmarnas förtroende att toppa riksdagslistan, säger Stina Bergström. Jag ser fram emot en spännande och viktig valrörelse. Den här mandatperioden har tydligt visat att Miljöpartiet behövs i regeringen – inte minst för att möta de stora miljö-och klimatutmaningarna.

– Det ska bli roligt att fortsätta kämpa för att hela Värmland ska ha tillgång till bra vård och bra kollektivtrafik. Och också att jobba för att landstinget i Värmland ska fortsätta vara föregångare i miljö- och hållbarhetsarbetet, säger Jesper Johansson.

De nio följande kandidaterna på riksdagslistan, efter Stina Bergström, blev Jesper Johansson, Borgvik, Monika Bubholz, Karlstad, Per-Inge Lidén, Skåre, Torbjörn Nilsson, Ulvsby, Eva Hallström, Västra Ämtervik, Tony Nilsson, Töcksfors, Birgitta Kahn, Karlstad, Alina Koltsova, Arvika, och Lennart Bryntesson, Högelian.

På landstingslistan följs Jesper Johansson av Eva Hallström, Västra Ämtervik, Robert Halvarsson, Karlstad, Monika Bubholz, Karlstad, Torbjörn Nilsson, Ulvsby, Birgitta Kahn, Karlstad, Lars-Ola Westerlund, Deje, Alina Koltsova, Arvika, Tony Nilsson, Töcksfors och Anna Wilén, Grava.

Ytterligare information:
Stina Bergström 070-33 25 157
Jesper Johansson 0730- 35 90 52

Mindre lidande med sprututbyte

Enligt en rapport från EU:s narkotikacentrum, EMCDDA, har Sverige näst högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. Positivt nog finns det fungerande insatser som kan vända det dystra resultatet och minska överdödligheten, sjukdomar och lidandet.

Foto: Kaytee Riek, bild från manifestation för sprututbyte i USA – (cc) BY-NC-SA 2.0

Narkotikarelaterad dödlighet är ett komplext problem. Sverige har länge haft och bör fortsätta ha en restriktiv hållning gentemot narkotika, en hållning som fortsatt åtnjuter brett folkligt stöd. Samtidigt har vissa vård- och stödinsatser tagit onödigt lång tid att införa.

Risken att skada sig själv fungerar sällan avskräckande för den som befinner sig i ett missbruk. Samhället behöver istället skapa verksamheter med låga trösklar som bidrar till tillfrisknande, samtidigt som vi möter människor där de befinner sig här och nu.

Därför är det fint att som värmlänning notera att det nu äntligen finns en färdriktning och plan inom landstinget för att införa sprututbyte i vårt län.

Vad innebär då sprututbyte? Jo, det är ett sätt för samhället att erbjuda möjlighet för personer som injektionsmissbrukar att byta ut sina smutsiga kanyler och sprutor mot oanvända. På så sätt minskas spridningen av svåra sjukdomar och en möjlighet för kontakt och stöd öppnas upp mot målgruppen.

Sprututbyte är en beprövad metod som använts länge i flera europeiska länder, och också under en längre tid i Skåne. Det är en insats som förordas av Folkhälsomyndigheten och även av vår regering. Varför? Jo, för att det fungerar. Smittspridning minskar till följd av sprututbyte samtidigt som missbruket inte ökar.

Det mänskliga lidandet som en sprututbytesverksamhet kan spara ska inte underskattas. Att slippa allvarliga sjukdomar, och att etablera en kontakt med vården, gör att fler så småningom vågar ta emot hjälp och ta steg ut ur sina missbruk och på så sätt få bättre liv.

Det behövs förstås fler åtgärder för att minska dödligheten. Däribland har regeringen tagit initiativ till en snabbutredning för att se över möjligheten att öka tillgängligheten utanför sjukvården till opioidmotgiftet Naxolon, som häver heroinöverdoser. Tillsammans med insatser som sprututbyte, visar sådana ställningstaganden på en behövlig kursändring i synen på missbrukaren som medmänniska.

De som missbrukar är en illa åtgången grupp. De ska få den vård de behöver. Värmland har tagit ställning för att minska lidandet. Det är jag stolt över att vi gör.

Text: Robert Halvarsson
Ersättare för Miljöpartiet
i Landstingsfullmäktige

Filmer från Landsbygdspolitiskt seminarium

Den 6 maj genomförde Miljöpartiet ett landsbygdspolitiskt seminarium i Karlstad. Under seminariet deltog flera gäster och eftersom samtalen skulle kunna vara intressanta för många fler än de närvarande, bestämde sig Miljöpartiet i Värmland för att filma arrangemanget. Vi har också skrivit en sammanfattning av vad som sades och av olika förslag som väcktes under seminariet.

Kikki Ahlstedt-Karlsson

Kikki Ahlstedt-Karlsson från Ruds gård var en av deltagarna. Foto: Robert Halvarsson

Dagen bestod av flera moment, bland annat av ett flertal intressanta föreläsningar av ett antal gäster, liksom ett panelsamtal.

Du kan se varje talares anförande liksom panelsamtalet i följande filmklipp.

Stina Bergström

Stina Bergström är ledamot i Riksdagen för Miljöpartiet och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet. Hon är även Miljöpartiets miljöpolitiska talesperson.

Olle Göransson

Olle Göransson är VD på Torfolk Gård. Torfolk Gård, en pionjär i ekologisk och giftfri matproduktion, ligger i Östra Skymnäs och var platsen där initiativet till KRAV togs 1985.

Jonas Wangsten

Jonas Wangsten är småbrukare i Åshammar utanför Grums, men även ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare. Förbundet verkar för ett hållbart jordbruk och skogsbruk med tillhörande förädling i hela landet.

Anders Lunneryd

Anders Lunneryd är ordförande för Sveriges Ekologiska Lantbrukare. Strax utanför Trollhättan bedriver han också Lundens Gård tillsammans med sin familj, ett ekologiskt lantbruk med fokus på bevarandet av gamla spannmålssorter.

Kikki Ahlstedt-Karlsson

Kikki Ahlstedt-Karsson är entreprenör, lantbrukare och lammproducent. Hon äger och driver bland annat Ruds gård, belägen alldeles intill Nedre Fryken liksom Gårdarna i Värmland, ett företag som underlättar direkthandel mellan gårdar och konsumenter.

Panelsamtal

Jesper Johansson sågar yttrande om sammanslagning med Västra Götaland

– Det är olyckligt att Region Värmlands styrelse sagt ja till sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson (MP) som reserverade sig mot styrelsens beslut. Dessutom är det yttrande som styrelsemajoriteten antog väldigt missvisande.

– Istället borde Region Värmland ha sagt nej till sammanslagning med Västra Götaland, fortsätter Jesper Johansson. Om Värmland ska slås samman med andra län, så är det bättre att vi går samman med Örebro, Västmanland och Södermanland, och kanske några län till. Dessutom borde man lyssna på väljarna i en så här stor och viktig fråga. En sammanslagning med andra län borde inte få göras utan att Värmlands invånare sagt ja till det i en folkomröstning.

Beslutet röstades igenom av S och C, som tillsammans utgjorde en majoritet i styrelsen. MP var ett av flera partier som reserverade sig mot beslutet.

Jesper Johansson menar att styrelsemajoritetens yttrande på punkt efter punkt är antingen direkt vilseledande eller tar upp saker som inte har med förslaget om regionsammanslagning att göra:

Yttrandet inleds med ett resonemang om ansvarsfördelningen mellan region och stat.

– Den diskussionen har ingen direkt koppling till förslagen i betänkandet. Det ansvar som tidigare legat på staten, och som de nya regionerna förväntas få ta över, är redan i de flesta län överfört till antingen ett direktvalt regionfullmäktige eller – som i Värmlands fall – till ett kommunalförbund, förklarar Jesper Johansson. Min uppfattning är att det ansvaret bör ligga hos direktvalda regionfullmäktige i samtliga regioner. Men det kräver inte på något vis att regionerna blir större än idag.

– Även om det kan finnas skäl att i framtiden förändra ansvarsfördelningen mellan stat och regioner, så finns det inget som visar att sådana ändringar skulle kräva större regioner. Till exempel så har kantonerna i Schweiz ungefär lika stor folkmängd i snitt som de nuvarande svenska länen, men betydligt större ansvar i förhållande till sin statsmakt, säger Jesper Johansson.

I yttrandet påstås att det huvudsakliga argumentet mot större regioner skulle vara att Värmland har en större handlingsfrihet om man styr över sina egna frågor.

– Det är helt missvisande, säger Jesper Johansson. Det finns en rad argument mot större regioner som är betydligt viktigare. Större regioner gör att besluten om den vård som de flesta människor oftast kommer i kontakt med flyttas längre från medborgarna: antingen geografiskt längre bort eller till indirekt valda organ. Det kan kan öka risken för att närheten till vård för människor i mindre tättbefolkade områden prioriteras bort, alltså att man lägger ner sjukhus och vårdcentraler.

– Dessutom ger det nationella skatteutjämningssystemet en större trygghet i att områden med lägre skattekraft kompenseras, än förhoppningen om att de nya storregionerna inom sig ska flytta resurser till områden med lägre skattekraft. De resonemang som finns i Indelningskommitténs betänkande, om att större regioner underlättar prioritering och kraftsamling, tyder snarare på att större regioner främst kommer föra resurser från områden med glesare befolkning till de mest befolkningstäta områdena, befarar Jesper Johansson.

– Och en annan viktig sak är att samarbetet mellan kommunerna och regionen kan bli svårare när över 50 kommuner ska ingå i samma region. De som driver på mest för större regioner är väldigt fokuserade på hur regionerna ska samspela med staten, men för människors vardag är samarbetet mellan kommun och region minst lika viktigt, påpekar Jesper Johansson.

Yttrandet tar upp att de statliga myndigheternas regionala indelning bör samordnas.

– Det håller jag med om, men det kan mycket väl göras utan förändringar av landets indelning i landsting och regioner. Därför är inte det heller relevant som argument för sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att jämnstarka regioner skulle ha större förhandlingsmakt gentemot staten och bättre förutsättningar att samla sig kring satsningar på bland annat infrastruktur och forskning.

– När det gäller satsningar på infrastruktur så är den främsta förutsättningen för att Värmland ska ha nytta av en större region att de regioner vi slås samman med har samma intressen som Värmland. De regioner som ligger längs stråket mellan Stockholm och Oslo – Örebro, Västmanland och Södermanland – delar Värmlands intresse för satsningar i detta stråk, och det är den viktigaste regionala utvecklingsfrågan för Värmland. För Västra Götaland däremot är de viktigaste stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö, medan stråket Stockholm-Karlstad-Oslo är en konkurrent om statliga investeringsmedel. Därför skulle en sammanslagning med Västra Götaland vara direkt negativ när det gäller Värmlands möjligheter att verka för det som är viktigast för oss, förklarar Jesper Johansson.

– När det gäller forskningssatsningar vill jag peka på att de siffror som Indelningskommittén tolkat som att större regioner får mer, i själva verket bara handlar om att de största universiteten får mer, helt oberoende av regionindelningen, fortsätter Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att en västsvensk regionstillhörighet skulle ge goda tillväxtförutsättningar för Värmland.

– Här bortser styrelsemajoriteten från att Västra Götalands-regionen, även om den förstärks med Värmland som blir ca en åttondel av regionens befolkning, kommer att verka för att satsningar i första hand prioriteras till Göteborgs-området och stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö. Det kommer att vara till nackdel för stråket mellan Stockholm och Oslo, där Värmland ligger, säger Jesper Johansson.

– Att även Västra Götaland gränsar till Norge nämner styrelsen som en möjlighet för Värmland vid en regionsammanslagning – men Värmland kommer ju knappast ha stor nytta av att handeln och trafiken över Svinesund ökar, konstaterar Jesper Johansson.

I yttrandet spekuleras om att Karlstadsregionen i Västra Götaland skulle utvecklas till den näst största arbetsmarknadsregionen, efter Göteborg, och bli någon form av inomregional balanspunkt tillsammans med Skövde och Göteborg.

– Här tycks S och C fullkomligt blunda för det faktum att både arbetsmarknadsregionen Trollhättan-Vänersborg och arbetsmarknadsregionen Borås har fler invånare än Karlstads arbetsmarknadsregion, förklarar Jesper Johansson. Dessutom ligger både Borås, Skövde och Trollhättan-Vänersborg närmare stråket Stockholm-Göteborg. De kommer ha fördel av att Västra Götalands-regionen prioriterar det stråket, medan Värmland blir bakbundna i vår strävan att få satsningar till stråket Stockholm-Karlstad-Oslo.

Grönt ekonomiskt rådslag

”Man brukar säga: det som är bra för miljön ska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt. Och det som är riktigt farligt ska vara förbjudet.”

Det är en konkret idé som är vanlig i det som ofta kallas för grön ekonomi. Den 23 April besökte Lennart Olsen, som arbetar i styrgruppen för rådslaget kring grön ekonomi, Miljöpartiet Värmlands medlemsmöte.

Grönt-rådslag-Lennart-Olsen.jpg

Lennart Olsen, partiveteran och ordförande i MP Upplands Väsby. Foto: Robert Halvarsson

Att främja en mer hållbar ekonomi är ett perspektiv som ligger bakom flera saker som ingår i regeringens vårbudget. I en artikel skriver Stina Bergström och Janine Alm Ericson att det ska bli billigare och enklare att leva miljövänligt.

I rikspolitiken handlar det om att ta fram initiativ som gör exempelvis underhåll och reparationer billigare. I vårbudgeten finns sänkningar på moms av reparation av bland annat cyklar, skor och kläder. Syftet är att bidra till en kultur där vi förlänger livslängden på de saker människor använder, liksom stimulera till fler arbeten i miljönyttiga områden.

”…all ekonomisk utveckling måste ske inom de ramar som naturen och människors välbefinnande och livskvalitet sätter. ”
– Partiprogrammet

Ovan nämnda initiativ kan betraktas som exempel på hur man skapar en cirkulär ekonomi, det som tidigare ofta kallades för kretsloppsekonomi. I denna tanke ligger att minimera avfall, och att återbruk, reparationsmöjligheter och återvinning få en betydligt större plats.

Inom det gröna ekonomiska paraplyet finns också idéer att främja initiativ kring gemensam konsumtion, eller ägodelande. Praktiska exempel på detta är kooperativa bilpooler och initativ som Fritidsbanken, ett bibliotek för fritidsprylar som ursprungligen startade i Deje.

Några frågor är laddade, som diskussioner kring tillväxt. I partiprogrammet hävdas det att evig ekonomisk tillväxt, ur ett traditionellt perspektiv, på sikt inte är möjlig. Samtidigt gör vi skillnad på när ekonomin växer i områden som främjar eller motverkar ekologisk och social hållbarhet.

Om det och mycket mer ska rådslaget handla om. Frågorna kommer att ha en feministisk ingång och befinner sig nu i den fas att styrgruppen träffar miljöpartister runtom i Sverige. Detta ska mynna ut i en webbomröstning kring hur medlemmar ser på miljöpartiets ekonomiska politik, planerad att äga rum hösten 2016.

Text: Robert Halvarsson
Verksamhetsutvecklare, Miljöpartiet Värmland

Läs mer:
Grön ekonomi, En skrift från De gröna i EU-parlamentet
Samtal om tillväxt, En rapport från Cogito tankesmedja