Svar på tal om landstingets ekonomi

I brist på egna politiska förslag försöker S måla upp en krisbild av landstingets ekonomi. Därför har de hittat på siffror om underskott på 300-400 miljoner. Den verkliga prognosen är ett underskott på 55 miljoner i år. Det är visserligen bekymmersamt, men det är mindre än 1 % av landstingets budget, och mindre än 2014 års överskott. Så det finns ingen anledning att dras med i den panikstämning som en del socialdemokrater försöker skapa.

Den stora utmaningen är att den medicinska utvecklingen ger allt större möjligheter att behandla olika sjukdomar och låta oss leva längre, och det leder till ökad efterfrågan på sjukvård. Hur vi hanterar detta på bästa sätt är viktigare att diskutera än ett förväntat underskott ett enstaka år.

I Miljöpartiet och koalitionen Värmlandssamverkan är vi övertygade om att bästa sättet är att satsa på utvecklingsarbeten. Det handlar om att använda ny kunskap, ny teknik och flexibla lösningar för att med befintliga resurser möta befolkningens behov. Det finns mycket att vinna på förbättrad kvalitet och ett tydligt fokus på patientens bästa väg genom vården, bland annat i form av undvikande av vårdskador.

Det här beskriver Jesper Johansson och de övriga landstingsråden i Värmlandssamverkan utförligare i ett debattinlägg i Värmlands Folkblad idag.

Närmre och bättre: om närvårdsplatserna i Kristinehamn och Säffle

Värmlandssamverkan är det landstingspolitiska samarbete som Miljöpartiet ingår och verkar i. Efter initiativ från denna sexpartikoalition beslutades det förra året att instifta så kallade närvårdsplatser, och nu ska lokaler i Säffle och Kristinehamn byggas om för att öppnas upp för patienterna. 

Jesper Johansson är landstingsråd för Miljöpartiet, han berättar att Värmlandssamverkan ser en målgrupp med patienter som behöver skrivas in för kvalificerad vård men inte nödvändigtvis behöver specialisthjälp.

Särskild fokus när det gäller närvårdsplatserna kommer att cirkulera kring äldre och multisjuka. Arbetet för att möta patienterna betraktar Värmlandssamverkan som prioriterat, och vill genom detta initiativ öka tillgängligheten, samt minska trycket på Centralsjukhuset i Karlstad.

Kan du berätta hur Värmlandssamverkan tänker kring närvårdssplatser?
– Vi tror att detta är ett bra sätt att öka antalet vårdplatser, då det inte tar i anspråk den allra dyraste vården som finns på Centralsjukhuset. Dessa platser använder dessutom befintliga lokaler som annars skulle stå tomma och kostar pengar, till ingen nytta. Det gör att vi kan erbjuda många patienter en vård som är kostnadseffektiv, men är ändå patientsäker, med god tillgång till de viktigaste funktionerna. Fler och fler landsting har upptäckt att de har skurit ner för mycket på antalet vårdplatser. Akutmottagningen riskerar att bli väldigt ineffektiv på grund av denna brist. Man kan frigöra resurser på Centralsjukhuset genom detta, och få smidigare vårdkedjor. Det här stämmer också väldigt bra med vår politiska inriktning, att verksamhet ska spridas till alla delar av Värmland när det är möjligt och lämpligt.

Hoppas Värmlandssamverkan på sikt att detta ska bidra till mindre kostnader för landstinget?
– Tanken är att större effektivitet och bättre vård ska leda till lägre kostnader, och att vi undviker onödiga risker och komplikationer som kan uppstå om man väntar på vård, på fel ställe. Vi ska komma ihåg att stora sjukhus är riskfyllda platser att vistas på, om man inte behöver vara där. Framförallt hoppas vi kunna utnyttja resurserna på ett smartare sätt, med färre stopp i vårdkedjorna på Centralsjukhuset.

Hur långt skridet är arbetet, närmar ni er verkstad nu?
– Ja, vi har precis påbörjat ombyggnationerna, och skyltar har avtäckts. Nu ska man iordningsställa ett våningsplan i vardera hus i Säffle och Kristinehamn, som båda behöver viss ombyggnation. I början på nästa år hoppas man kunna öppna i Säffle, men det dröjer förmodligen till halvårsskiftet 2016 i Kristinehamn.

Avslutningsvis, detta har ju varit en het fråga som nu håller på att gå i mål, hur känns det?
– Det känns alltid bra när man får genomföra i praktiken det som man länge arbetat för politiskt, att se att det faktiskt ger resultat. Därför är det fint att få se hur det nu skyltas för såväl patienter som personal att närvårdsplatserna är på gång.

Text och foto: Robert Halvarsson

Läs mer:
Sätter upp skylten för närvårdsplatser (NWT)

Glädjande beslut om patientavgifter

Robert Halvarsson är ersättare i Landstingsfullmäktige för Miljöpartiet. Efter dagens fullmäktige är han glad över beslutet att förbättra reglerna kring kostnader för patienter.

Patientavgifterna var den stora frågan jämte landstingsbudgeten under fullmäktige. Flera förändringar klubbades igenom som träder i kraft den 1 januari 2016. De är en del av en årlig översyn, som tagits fram i dialog med handikapps- eller funktionshindersrörelsen i Värmland, och förslaget som antogs samlade hela koalitionen i Värmlandssamverkan bakom sig.

Här finns flera glädjeämnen! Jag vill välja att lyfta fram att landstinget från och med nästa år tar bort patientavgiften kring så kallade kognitiva hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Kognitiva hjälpmedel förskrivs bland annat till de som har  neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, autism men också tidiga stadier av demens. Kommunikationshjälpmedel kan vara av nytta för de som upplevt en stroke, eller vid motorneuronsjukdomen ALS.

En annan del av beslutet som förtjänar att lyftas fram är den avgiftsbefrielse som sker när det gäller besök vid Första linjen i Karlstad och Visit i Hagfors. Första linjen och Visit är ett resultat av samarbete mellan ett antal kommuner i Värmland och landstinget, och syftar till att den som ung från 6 till och med 20 år gammal ska kunna få stöd om man mår dåligt, har problem med droger eller dricker mycket.

De har lägre trösklar in än Barn och ungdomspsykiatrin, och kompletterar BUP och andra stödjande insatser. Och det behövs! För det finns ju som de flesta nog vet ett långtgående problem i form av lång köbildning till just BUP.

Att i dessa fall avskaffa patientavgifterna ser jag som en av flera pusselbitar som hjälper oss att nå rätt personer med de verktyg som landstinget har, för att såväl unga som äldre oavsett ekonomi ska kunna nå egenmakt, få stöd eller vård när behov finns.

Det tål att påpekas att det finns en klassfråga i relationen mellan patientavgifter och individen och familjers ekonomi. De som har det sämre ställt har svårare att få råd med de kostnader som är förknippade med bland annat kognitiva hjälpmedel eller besöksavgifter. Även en hundralapp betyder mycket för den som lite har. Och för just kognitiva hjälpmedel har kostnaden i vissa fall kunnat uppgå till 2 200 kronor, som också är högkostnadsskyddets maxnivå.

Det finns också en intressant relation mellan gott stöd eller vård i tidigt skede och minskade kostnader för vården på lång sikt. Genom hjälpmedel till de som det behöver, samt bättre stöd till personer med måttlig psykisk ohälsa kan vi förhoppningsvis hjälpa till att förebygga allvarligare psykisk ohälsa eller sjukdom, till glädje för alla inblandade.

Robert Halvarsson
Ersättare i landstingsfullmäktige för Miljöpartiet

För samtliga förändringar gällande patientavgifterna, kan den som önskar läsa (de långa!) handlingarna, klicka här. Från sida fem och framåt finns förslaget som fullmäktige beslutade att godta.