”Ta chansen att förändra och förbättra”

Aleese Rydlund är ordförande i Miljöpartiet Värmland och deltog tidigare i juni på Miljöpartiets kongress i Örebro, då som representant för MP Karlstad – där röstade hon tillsammans med andra representanter från hela landet bland annat fram nya stadgar för partiet.

aleese_rydlund_farg– Jag älskar kongresser och årsmöten överlag, berättar Rydlund för MP-Värmlands blogg. Men det var första gången jag var på Miljöpartiets kongress, det var kul.

Var det något som blev extra roligt eller intressant under de här dagarna?
– Allt var roligt, ja verkligen allt. Jag var nöjd med beslutet om brunkol, som det också skrevs om i media väldigt mycket. Det fanns också tre ganska stora kapitel om förändringar i organisationen, kring stadgar och hur vi ska optimera arbetet inom partiet, som jag är väldigt glad att de gick igenom. Flera förslag tror jag kommer att gynna våra lokal- och regionavdelningar.

– Vi har exempelvis aldrig haft ett riktigt bra konflikthanteringssystem tidigare, om hur vi gör när det uppstår svåra situationer. Men det finns nu.

Vad gör en kongressledamot eller ersättare på en kongress egentligen?
– Sedan tidigare har en fått förslag på hur partiet ska styras i framtiden. På plats anordnas det bland annat påverkans- och utskottstorg. Om du tycker något förslag ser lite konstigt ut får du lägga till och ändra tilläggsyrkanden. På så sätt sållas vissa saker bort. Sedan är det ombudens uppgift att rösta för eller emot förslagen, och ersättare hoppar in för ombuden då de behöver en paus. Det är det vi gör.

Det finns många som aldrig varit på någon kongress, skulle du rekommendera upplevelsen?
– Det skulle jag absolut göra. Det kanske kan verka lite mossigt eller tråkigt med kongresser eller årsmöten. Men det är där vår makt att förändra finns! De finns till för att vi medlemmar på ett väldigt effektivt sätt ska kunna ändra riktning. Jag skulle rekommendera alla att ta den chansen, så kom till kongressen, årsmöten och förändra och förbättra!

Text och foto: Robert Halvarsson

Läs mer:
Kongress 2015 – nu bygger vi Sverige

Miljöpartiets partistyrelse 2015-2016

18591185469_449a871ca2_z(1)Foto: Johan Schiff (CC BY-NC-ND 2.0)

En win-win för asylsökande och Årjäng

Nyligen fick Lennart Bryntesson, språkrör för Miljöpartiet Årjäng, en artikel publicerad om migration i tidningen Nordmarksbygden. Perspektivet är viktigt för fler värmländska kommuner, varför vi väljer att publicera texten även här.

Vårt land genomgår ett paradigmskifte av sällan skådat slag. En folkomflyttning sker som mycket påverkar även vår landsdel. Många tusen flyttar till storstäder varje år viket påverkar befolkningsunderlag, skatteunderlag, överlevnadsmöjlighet på samma gång som det naggar på vårt kompetenskapital.

Samtidigt med denna urbanisering kommer det förhållandevis många flyktingar in i vårt land vilket vi väl märker även i vår kommun. Ett mindre antal nysvenskar har bosatt sig här, flertalet asylsökande får dra vidare efter nåt halvårs tillfällig vistelse på boende som Migrationsverket har hyrt in.

Vi är mycket medvetna om att flertalet av dessa flyktingar har genomgått en oerhört frustrerande och farlig resa hit till Norden. Ofta lever de också i splittrade familjeförhållanden. Samtidigt ska vi helt krasst tillstå att det är de starkaste människorna från respektive länder, de med bäst kapital och störst drivkraft som tar sig så långt som till Sverige.

Analyserar vi asylsökande som de senaste två vintersäsongerna funnits på Campingen Sommarvik så finner vi här ett humankapital i form av outnyttjad kompetens och erfarenhet. Förutom drivkraft och energi så finns väldigt många ovanligt högutbildade personer bland dessa asylsökande.

I Årjängs kommun har vi svårt att rekrytera personal till tjänster i viktiga samhällsfunktioner. Miljöpartiet tycker det vore angeläget att lista de yrken som vi har svårt att rekrytera till och pröva om denna kompetens kan finnas bland de asylsökande och matcha dessa emot varandra.

Vi tror att ett sådant arbetssätt skulle innebära en win-win-situation både för de som kommer hit och för vår bygd. Genom detta skulle vi ta vara på och fråga efter den kompetens som de asylsökande har och lösa en del av de behov av arbetskraft som finns i kommunen. Vi skulle även öka invånarantalet vid ett permanent boende och allt detta skulle i positiv riktning påverka den skepsis emot nysvenskar som eventuellt kan finnas bland våra kommuninvånare.

Miljöpartiet de Gröna i Årjäng anser att det är både vår plikt och vår möjlighet att göra det yttersta för att ta del av dessa resurser. Vi har därför till kommunfullmäktige lagt en motion om att en arbetsgrupp tillsätts inför nästa ankomst av asylsökande. En arbetsgrupp som har resurser att plana ut ojämnheter efter vägen och göra våra intentioner möjliga.

Vi ser att föreningar som Röda Korset och Kyrkorna gör goda ideella insatser för att få de nyanlända att trivas i vårt samhälle och detta hoppas vi att de kommer att fortsätta med. Dock anser vi att endast kommunledningen har praktisk möjlighet att göra detta arbete övergripande. Att detta går att genomföra har vi hämtat in exempel på från andra glesbygdskommuner som aktivt arbetat med frågan.

Vi hoppas att detta arbete kommer att konstruktivt genomföras tvärs över alla partigränser.

lennart_12Text: Lennart Bryntesson
Språkrör för Miljöpartiet de Gröna Årjäng

Läs mer:
Korta avståndet till jobb i Värmland för invandrade läkare

För mer information från MP Årjäng, surfa in på deras hemsida här.

ADHD-medicin hjälper många

Louise Hamilton är miljöpartistisk kommunpolitiker i Kristinehamn och arbetar även som skolsköterska. Hon skrev nyligen ett inlägg på Facebook om ADHD, som redan fått flera kommentarer och många ”gilla”. Här på MP Värmlands blogg utvecklar hon tankarna ytterligare.

Jag blir ledsen när man talar om medicineringen vid ADHD för unga, som att man ger barn ”droger”. Den terapeutiska dosen ligger en bra bit under vad en amfetaminist förbrukar! Jag har haft många elever under mina tio år som skolsköterska som använt centralstimulerande medel. En del mår illa av tabletterna, vissa märker ingen skillnad och många klarar sig utan medicin efter vissa anpassningar.

För vissa innebär medicinen att de nu klarar skolan, kan fokusera och komma ihåg det de hör eller läst och blir mindre rastlösa. Som en följd av detta ökar dessutom självkänslan. Att påstå att det är fel att ge just dem som svarar bra på läkemedlen dessa preparat är som att förmena en allergiker sitt antihistamin, eller en bipolär sitt litium. Glöm heller inte att många med svåra smärtor också får legalt förskrivna droger, i högre doser dessutom. Vem vill neka dem smärtlindring?

Därmed inte sagt att det inte förekommer överförskrivning, för det gör det. Och läkemedlen behöver ofta kombineras med extra stöd, struktur och anpassningar. Men ett barn som tar ”ADHD-medicin” är inte narkoman – och det minskar risken att hamna i självmedicineringsträsket i tonåren. Tro mig, jag har sett alltför många vuxna med för sent diagnosticerad ADHD som blivit beroende av alkohol eller amfetamin i höga doser för att få hjärnan att sluta koka. Med förödande konsekvenser.

Jag har upplevt ett par solskenshistorier om hur ungdomar som haft det riktigt kämpigt fått nya liv när vakenhetsgraden höjts på kemisk väg. Den ena handlar om en helt underbar elev med stora inlärningsproblem och usel självkänsla. Förflyttning till särskolan diskuterades och i sena tonåren blev eleven äntligen utredd (trots att modern föreslagit utredning redan i grundskolan).

Till vår förvåning visade hen sig inte vara svagbegåvad utan led av en svår ADD och dyslexi. Efter en kort tids medicinering var det en helt ny person som kunde koncentrera sig, komma ihåg vad hen hört och som klarade skolan med godkända betyg.

Varför är ADHD så vanligt idag, varför delar man ut läkemedel till så många ungdomar? Ja, det vet man ju inte. ADHD är en ”symtomdiagnos”, man kan inte peka på ett ställe på kroppen och säga att ”här sitter felet”, eller ta ett enkelt blodprov som påvisar diagnosen. Miljögifter, kolhydrater, färgämnen tror många. Mental överstimulans i kombination med fysisk passivitet kanske också påverkar. Men när jag gick i skolan på 60-talet hade jag också klasskamrater som uppvisade symtom på denna omstridda diagnos. Och tittade man närmare på dem så nog fanns det en förälder med likartade symtom. Forskningen om orsakerna till ADHD och andra neuropsykiatriska diagnoser är långt ifrån mål, man bör akta sig för att uttala sig tvärsäkert.

För trettio år sedan trodde man att såväl plötslig spädbarnsdöd som anorexi berodde på kärlekslösa mödrar. Fel,fel,fel!

Korrekt förskrivet kan läkemedel öka livskvalitén för personer med ADHD, påpekar Hamilton. Foto: Robert Halvarsson

Text: Louise Hamilton
Språkrör för Miljöpartiet Kristinehamn och Kommunalråd

Angående centralstimulantia vid ADHD/ADD lyder reglerna: försiktighet vid förskrivning, noggrann uppföljning, och utsättning av medicinen vid biverkningar som inte ger sig eller vid felanvändning. Och för oss medmänniskor: stigmatisera INTE vare sig användarna eller deras föräldrar!