Jesper Johansson sågar yttrande om sammanslagning med Västra Götaland

– Det är olyckligt att Region Värmlands styrelse sagt ja till sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson (MP) som reserverade sig mot styrelsens beslut. Dessutom är det yttrande som styrelsemajoriteten antog väldigt missvisande.

– Istället borde Region Värmland ha sagt nej till sammanslagning med Västra Götaland, fortsätter Jesper Johansson. Om Värmland ska slås samman med andra län, så är det bättre att vi går samman med Örebro, Västmanland och Södermanland, och kanske några län till. Dessutom borde man lyssna på väljarna i en så här stor och viktig fråga. En sammanslagning med andra län borde inte få göras utan att Värmlands invånare sagt ja till det i en folkomröstning.

Beslutet röstades igenom av S och C, som tillsammans utgjorde en majoritet i styrelsen. MP var ett av flera partier som reserverade sig mot beslutet.

Jesper Johansson menar att styrelsemajoritetens yttrande på punkt efter punkt är antingen direkt vilseledande eller tar upp saker som inte har med förslaget om regionsammanslagning att göra:

Yttrandet inleds med ett resonemang om ansvarsfördelningen mellan region och stat.

– Den diskussionen har ingen direkt koppling till förslagen i betänkandet. Det ansvar som tidigare legat på staten, och som de nya regionerna förväntas få ta över, är redan i de flesta län överfört till antingen ett direktvalt regionfullmäktige eller – som i Värmlands fall – till ett kommunalförbund, förklarar Jesper Johansson. Min uppfattning är att det ansvaret bör ligga hos direktvalda regionfullmäktige i samtliga regioner. Men det kräver inte på något vis att regionerna blir större än idag.

– Även om det kan finnas skäl att i framtiden förändra ansvarsfördelningen mellan stat och regioner, så finns det inget som visar att sådana ändringar skulle kräva större regioner. Till exempel så har kantonerna i Schweiz ungefär lika stor folkmängd i snitt som de nuvarande svenska länen, men betydligt större ansvar i förhållande till sin statsmakt, säger Jesper Johansson.

I yttrandet påstås att det huvudsakliga argumentet mot större regioner skulle vara att Värmland har en större handlingsfrihet om man styr över sina egna frågor.

– Det är helt missvisande, säger Jesper Johansson. Det finns en rad argument mot större regioner som är betydligt viktigare. Större regioner gör att besluten om den vård som de flesta människor oftast kommer i kontakt med flyttas längre från medborgarna: antingen geografiskt längre bort eller till indirekt valda organ. Det kan kan öka risken för att närheten till vård för människor i mindre tättbefolkade områden prioriteras bort, alltså att man lägger ner sjukhus och vårdcentraler.

– Dessutom ger det nationella skatteutjämningssystemet en större trygghet i att områden med lägre skattekraft kompenseras, än förhoppningen om att de nya storregionerna inom sig ska flytta resurser till områden med lägre skattekraft. De resonemang som finns i Indelningskommitténs betänkande, om att större regioner underlättar prioritering och kraftsamling, tyder snarare på att större regioner främst kommer föra resurser från områden med glesare befolkning till de mest befolkningstäta områdena, befarar Jesper Johansson.

– Och en annan viktig sak är att samarbetet mellan kommunerna och regionen kan bli svårare när över 50 kommuner ska ingå i samma region. De som driver på mest för större regioner är väldigt fokuserade på hur regionerna ska samspela med staten, men för människors vardag är samarbetet mellan kommun och region minst lika viktigt, påpekar Jesper Johansson.

Yttrandet tar upp att de statliga myndigheternas regionala indelning bör samordnas.

– Det håller jag med om, men det kan mycket väl göras utan förändringar av landets indelning i landsting och regioner. Därför är inte det heller relevant som argument för sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att jämnstarka regioner skulle ha större förhandlingsmakt gentemot staten och bättre förutsättningar att samla sig kring satsningar på bland annat infrastruktur och forskning.

– När det gäller satsningar på infrastruktur så är den främsta förutsättningen för att Värmland ska ha nytta av en större region att de regioner vi slås samman med har samma intressen som Värmland. De regioner som ligger längs stråket mellan Stockholm och Oslo – Örebro, Västmanland och Södermanland – delar Värmlands intresse för satsningar i detta stråk, och det är den viktigaste regionala utvecklingsfrågan för Värmland. För Västra Götaland däremot är de viktigaste stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö, medan stråket Stockholm-Karlstad-Oslo är en konkurrent om statliga investeringsmedel. Därför skulle en sammanslagning med Västra Götaland vara direkt negativ när det gäller Värmlands möjligheter att verka för det som är viktigast för oss, förklarar Jesper Johansson.

– När det gäller forskningssatsningar vill jag peka på att de siffror som Indelningskommittén tolkat som att större regioner får mer, i själva verket bara handlar om att de största universiteten får mer, helt oberoende av regionindelningen, fortsätter Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att en västsvensk regionstillhörighet skulle ge goda tillväxtförutsättningar för Värmland.

– Här bortser styrelsemajoriteten från att Västra Götalands-regionen, även om den förstärks med Värmland som blir ca en åttondel av regionens befolkning, kommer att verka för att satsningar i första hand prioriteras till Göteborgs-området och stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö. Det kommer att vara till nackdel för stråket mellan Stockholm och Oslo, där Värmland ligger, säger Jesper Johansson.

– Att även Västra Götaland gränsar till Norge nämner styrelsen som en möjlighet för Värmland vid en regionsammanslagning – men Värmland kommer ju knappast ha stor nytta av att handeln och trafiken över Svinesund ökar, konstaterar Jesper Johansson.

I yttrandet spekuleras om att Karlstadsregionen i Västra Götaland skulle utvecklas till den näst största arbetsmarknadsregionen, efter Göteborg, och bli någon form av inomregional balanspunkt tillsammans med Skövde och Göteborg.

– Här tycks S och C fullkomligt blunda för det faktum att både arbetsmarknadsregionen Trollhättan-Vänersborg och arbetsmarknadsregionen Borås har fler invånare än Karlstads arbetsmarknadsregion, förklarar Jesper Johansson. Dessutom ligger både Borås, Skövde och Trollhättan-Vänersborg närmare stråket Stockholm-Göteborg. De kommer ha fördel av att Västra Götalands-regionen prioriterar det stråket, medan Värmland blir bakbundna i vår strävan att få satsningar till stråket Stockholm-Karlstad-Oslo.

Grönt ekonomiskt rådslag

”Man brukar säga: det som är bra för miljön ska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt. Och det som är riktigt farligt ska vara förbjudet.”

Det är en konkret idé som är vanlig i det som ofta kallas för grön ekonomi. Den 23 April besökte Lennart Olsen, som arbetar i styrgruppen för rådslaget kring grön ekonomi, Miljöpartiet Värmlands medlemsmöte.

Grönt-rådslag-Lennart-Olsen.jpg

Lennart Olsen, partiveteran och ordförande i MP Upplands Väsby. Foto: Robert Halvarsson

Att främja en mer hållbar ekonomi är ett perspektiv som ligger bakom flera saker som ingår i regeringens vårbudget. I en artikel skriver Stina Bergström och Janine Alm Ericson att det ska bli billigare och enklare att leva miljövänligt.

I rikspolitiken handlar det om att ta fram initiativ som gör exempelvis underhåll och reparationer billigare. I vårbudgeten finns sänkningar på moms av reparation av bland annat cyklar, skor och kläder. Syftet är att bidra till en kultur där vi förlänger livslängden på de saker människor använder, liksom stimulera till fler arbeten i miljönyttiga områden.

”…all ekonomisk utveckling måste ske inom de ramar som naturen och människors välbefinnande och livskvalitet sätter. ”
– Partiprogrammet

Ovan nämnda initiativ kan betraktas som exempel på hur man skapar en cirkulär ekonomi, det som tidigare ofta kallades för kretsloppsekonomi. I denna tanke ligger att minimera avfall, och att återbruk, reparationsmöjligheter och återvinning få en betydligt större plats.

Inom det gröna ekonomiska paraplyet finns också idéer att främja initiativ kring gemensam konsumtion, eller ägodelande. Praktiska exempel på detta är kooperativa bilpooler och initativ som Fritidsbanken, ett bibliotek för fritidsprylar som ursprungligen startade i Deje.

Några frågor är laddade, som diskussioner kring tillväxt. I partiprogrammet hävdas det att evig ekonomisk tillväxt, ur ett traditionellt perspektiv, på sikt inte är möjlig. Samtidigt gör vi skillnad på när ekonomin växer i områden som främjar eller motverkar ekologisk och social hållbarhet.

Om det och mycket mer ska rådslaget handla om. Frågorna kommer att ha en feministisk ingång och befinner sig nu i den fas att styrgruppen träffar miljöpartister runtom i Sverige. Detta ska mynna ut i en webbomröstning kring hur medlemmar ser på miljöpartiets ekonomiska politik, planerad att äga rum hösten 2016.

Text: Robert Halvarsson
Verksamhetsutvecklare, Miljöpartiet Värmland

Läs mer:
Grön ekonomi, En skrift från De gröna i EU-parlamentet
Samtal om tillväxt, En rapport från Cogito tankesmedja

Årets viktigaste möte

Lördagen den 19 mars träffades miljöpartister i Värmland för att genomföra föreningens årsmöte.

Det var många medlemmar som passade på att påverka, och möta varandra.

På årsmötet beslutade vi bland annat att partiet ska verka för att Landstinget i Värmland som ett försökslän ska arbeta för att införa rösträtt från 16 års ålder. Initiativtagare till motionen var Grön Ungdom Värmland.

– Jag är stolt över att vi tror att demokratin kan rymma fler röster. Att vi vill sänka röståldern till 16 år är ett modigt och viktigt steg för att ta tillvara på ungdomars engagemang, säger Aleese Rydlund, ordförande i Miljöpartiet Värmland.

Vi tog även ställning för att justera våra stadgar så att det tydligare framkommer att vi eftersträvar en god representation av mångfald. Liksom att vi tydligare ska verka för en jämställd partidistrikt.

Under mötet röstades Stina Bergström och Jesper Johansson fram som språkrör liksom Aleese Rydlund fick förnyat förtroende som distriktets ordförande. I styrelsen tillkom Brita Ahlenius, Vilhelm Lindmark och Moa Jamt som styrelseledamöter. Vårt förslag till riksvalberedare blev Monika Bubholz. På plats valdes även två jämställdhetsambassadörer, i form av Camilla Kylin och Robert Halvarsson.

Tack alla medlemmar för att ni tog er tid till att delta på årets viktigaste möte!

Aleese Rydlund omvaldes till distriktsordförande. Foto: Robert Halvarsson

Dialogvecka om framtidens sjukvård

Politiker i landstinget är denna vecka ute och för en dialog med värmlänningarna om vården och landstingets verksamheter. Den 8 mars stod Älvkullegymnasiet och Nya landstingshuset i Karlstad på schemat.

I Miljöpartiets grundstomme finns tilltron till samtalet och dialogen. I partiprogrammet talas det till och med om ”deltagande demokrati”, där beslut flyttas närmre människor. Att människor ska kunna träffa sina förtroendevalda och ställa frågor ligger i linje med våra grundläggande principer.

Den medborgardialog som äger rum under vecka 10 har organiserats av Landstinget i Värmland, för att samla in synpunkter om framtidens hälso‐ och sjukvård. Såväl politiker från olika partier, liksom tjänstemän, träffar intresserade medborgare på olika platser i samtliga Värmlands kommuner.

Medborgardialog serie (9 av 11)

Öppna för nya idéer. Foto: Robert Halvarsson

Landstinget beskriver det hela så här:

”Landstinget i Värmland vill nu veta vad du har för synpunkter och tankar kring framtidens hälso‐ och sjukvård. Vid detta öppna möte finns ledamöter från landstingsfullmäktige, tillsammans med tjänstemän från Landstinget, på plats för att höra dina synpunkter och idéer.”

Den främsta utmaningen för landstinget i Värmland är hur vi ska hantera att de äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Det leder till mindre skatteintäkter för att hantera ett större vårdbehov. Nya lösningar, där landstingets resurser används så optimalt som möjligt, anses nödvändigt. Kanske kan man använda IT för att minska resorna eller träffa specialister i Stockholm, eller ska vi arbeta med förebyggande vård på ett annat sätt?

Medborgardialog serie (8 av 11).jpg

Aktiva samtal ägde rum på bland annat Älvkullegymnasiet. Foto: Robert Halvarsson

I Karlstad mötte vi två klasser som studerar vid Älvkullegymnasiet och ett antal intresserade besökare vid Nya landstingshuset. Bland frågorna som finns inom ramen för hur hälso- och sjukvården ska se ut i framtiden, ryms bland annat e-hälsa och digitala tjänster, var vårdnivåerna ska vara placerade och hur vi vill komma i kontakt med vården. Liksom om vi behöver träffa just läkare, eller om det kan vara smartare om vi kopplas ihop direkt med exempelvis en fysioterapeut om vi har smärtor i kroppen, eller kanske en psykolog när vi lider av psykisk ohälsa.

Det frågades också kring hur vi tänker kring förebyggandet av folksjukdomar, om hur vi tänker kring vår egen roll i vår hälsa, och vad landstinget kan bistå för att stärka vår egen aktivitet. Spännande frågor! Kort och gott: hur ska organisationen som sådan motsvara de behov som kommer att finnas framöver?

Under dagen deltog vi, Monika Bubholz och Robert Halvarsson, partiets representanter i Demokratiberedningen i egenskap av landstingspolitiker.

Vi rekommenderar verkligen att ta en titt på de korta filmer som visades under dialogmötena:

Rätt resurs till rätt behov

Digitala hjälpmedel på dina villkor

Bättre insikt och större inflytande i din vård

Förebyggande som stöttar goda levnadsvanor

 

welfie

Text: Robert Halvarsson och Monika Bubholz

”Ta chansen att förändra och förbättra”

Aleese Rydlund är ordförande i Miljöpartiet Värmland och deltog tidigare i juni på Miljöpartiets kongress i Örebro, då som representant för MP Karlstad – där röstade hon tillsammans med andra representanter från hela landet bland annat fram nya stadgar för partiet.

aleese_rydlund_farg– Jag älskar kongresser och årsmöten överlag, berättar Rydlund för MP-Värmlands blogg. Men det var första gången jag var på Miljöpartiets kongress, det var kul.

Var det något som blev extra roligt eller intressant under de här dagarna?
– Allt var roligt, ja verkligen allt. Jag var nöjd med beslutet om brunkol, som det också skrevs om i media väldigt mycket. Det fanns också tre ganska stora kapitel om förändringar i organisationen, kring stadgar och hur vi ska optimera arbetet inom partiet, som jag är väldigt glad att de gick igenom. Flera förslag tror jag kommer att gynna våra lokal- och regionavdelningar.

– Vi har exempelvis aldrig haft ett riktigt bra konflikthanteringssystem tidigare, om hur vi gör när det uppstår svåra situationer. Men det finns nu.

Vad gör en kongressledamot eller ersättare på en kongress egentligen?
– Sedan tidigare har en fått förslag på hur partiet ska styras i framtiden. På plats anordnas det bland annat påverkans- och utskottstorg. Om du tycker något förslag ser lite konstigt ut får du lägga till och ändra tilläggsyrkanden. På så sätt sållas vissa saker bort. Sedan är det ombudens uppgift att rösta för eller emot förslagen, och ersättare hoppar in för ombuden då de behöver en paus. Det är det vi gör.

Det finns många som aldrig varit på någon kongress, skulle du rekommendera upplevelsen?
– Det skulle jag absolut göra. Det kanske kan verka lite mossigt eller tråkigt med kongresser eller årsmöten. Men det är där vår makt att förändra finns! De finns till för att vi medlemmar på ett väldigt effektivt sätt ska kunna ändra riktning. Jag skulle rekommendera alla att ta den chansen, så kom till kongressen, årsmöten och förändra och förbättra!

Text och foto: Robert Halvarsson

Läs mer:
Kongress 2015 – nu bygger vi Sverige

Miljöpartiets partistyrelse 2015-2016

18591185469_449a871ca2_z(1)Foto: Johan Schiff (CC BY-NC-ND 2.0)

Miljöpartiets jämställdhetsambassadörer besökte Bryssel

I maj besökte flera jämställdhetsambassadörer från Miljöpartiet Bryssel för att fördjupa sig i unionens jämställdhetspolitiska arbete. Camilla Kylin från Miljöpartiet Värmland rapporterar från resan till EU-parlamentet.

I maj hade jag fördelen att få följa med till Bryssel på en resa med MP jämställdhetsambassadörer. Det var en mycket lärorik resa. Även om jag inte hör till de mest EU-kritiska rösterna har även jag ofta upplevt frustration över denna stora, byråkratiska apparat och dess centralistiska styre. Samtidigt har jag förstått dess betydelse och potential.

Det gick därför rakt in i hjärtat att höra inledande orden i presentationen i EU parlamentet att detta projekt – trots problem och brister – som faktiskt började som ett projekt för ett fredligt Europa, de facto inneburit längre tid av fred mellan europeiska stater än tidigare i historien. Kanske är det på grund av att jag har en mor från Tyskland, som fick genomlida andra världskriget som krigsbarn, som detta påverkar mig djupt och att det känns extra viktigt och betydelsefullt.

När jag för något år sedan dessutom fick höra Carl Schlyter föreläsa om EU och alla viktiga frågor Miljöpartiets parlamentariker driver och delvis åstadkommit framsteg inom (bland annat genom Isabella Lövins fiskepolitik, Schlyters arbete med information/kritik mot frihandelsavtalet TTIP med mera) blev jag än mer intresserad av EU och arbetet där.

Jämställdhet är viktigt ur så många perspektiv. Vi gröna ser och driver bland annat kopplingen mellan jämställdhet, jämlikhet, hälsa, miljö och klimat samt våld och fred. Jag har länge röstat på Miljöpartiet och för några år sen gick jag med, just för att det är ett parti som driver dessa frågor och grundar sig i solidaritet med djuren, naturen och framtida generationer.

Framvuxen ur miljö, kvinno- och fredsrörelsen är det ett parti med den mest altruistiska värdegrunden. Dessutom upplever jag partiet som ett konstruktivt problemlösarparti, som agerar utifrån nödvändigheterna vi ser i omvärlden. Visst gör även vi fel och är inte perfekta, men vår ideologi är för mig den som kan komma rädda den idag så utsatta världen.

Ambassadörer på plats i Bryssel.

Ambassadörer på plats i Bryssel.

Vi fick på resan träffa bland annat Soraya Post, från Feministiskt Initiativ, vår EU-parlamentariker Linnea Engström, som båda driver jämställdhets- och minoritetsfrågor. Soraya Post kunde stolt berätta att de genomdrivit en förändring i lagtext som äntligen ger romer samma status som judar, det vill säga – de båda betraktas som offer för förintelsen under andra världskriget.

Vi hann även kort tala om romernas situation idag och påtryckningar via EU på länder som Ungern och Rumänien. Även om det går långsamt och det är fruktansvärda förhållanden romer än idag utsätts för, så tror jag att arbetet som bland annat utförs av Soraya Post, som själv är romsk, kan ha stor betydelse.

Hennes kämparanda inom området var både glädjande och inspirerande!

Linnea Engström är MP-parlamentariker med mycket stark och inspirerande personlighet! Hon presenterade sina områden och hur det är att arbeta som ung och kvinna i ”gubbväldet” EU, där många är äldre män, med lång erfarenhet från europeisk politik. Men hon var tydlig med att även vi kan påverka och på sikt arbeta politiskt med EU-frågor.

Vi frågade hur hon klarade av att hantera det fullspäckade program som arbetet innebär. Hon berättade att parlamentariker får anställa ett antal assistenter vars uppgift är att stötta dem. Till exempel i genomgång av nyaste forskning, för att skaffa argument i debatter.

Glädjande nog menade hon att god kunskap oftast på sikt slår bättre position, det vill säga – det gäller att vara påläst, och ha argument.

Som parlamentariker får de ofta ofantligt många inbjudningar och kanske behöver säga nej till cirka 80 %. I början vill man ofta vara med på allt och det är lätt att bränna ut sig. Hon sa att hon ser det som en feministisk strategi att kunna säga nej, att jobbet inte dränker henne. Att se till att skapa sig ett hållbart arbetsliv.

Något jag särskilt tog med mig var hur viktigt det är att nätverka utanför sammanträdesrummen, att skapa mötesplatser, där man kan träffas informellt och diskutera viktiga frågor samt stötta varandra – för att på så vis bli bättre förberedda på motstånd och nå framsteg i parlamentet.

På liknande vis som många män träffas på golf- eller tennisbanor, i bastun eller andra sammanhang, behöver kvinnor bli bättre på att också göra det. För det är i sådana informella arenor som gemensamma intressen kan diskuteras och makt indirekt utövas.

Vi fick även träffa ett antal organisationer som arbetar med jämställdhet och jämlikhet. Först besökte vi ILGA som är en världsomspännande sammanslutning från 110 länder som kämpar för lesbiska, bisexuella, transpersoners och intersexuellas rättigheter. Därefter European Women’s Lobby, som beskrev hur de arbetar med jämställdhet i EU. Slutligen fick vi även träffa Terry Reintke, som är ledamot i FEMM – Committee on women’s right and gender equality, European Parliament.

Jag kan sammanfatta det med att vi alla kan vara djupt tacksamma att dessa eldsjälar och som ofta ideellt, med motstånd från många, arbetar för att alla människor ska få samma rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, eller annat.

Allt var otroligt intressant och lärorikt. Jag kan bara uppmuntra fler att engagera sig politiskt för jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Det behövs alltid och kanske nu mer än någonsin med tanke på högerradikala framsteg i vissa delar av Europa.

Och även om vi i Sverige och Skandinavien fortfarande har många brister, har vi i jämförelse med många andra länder åstadkommit många förbättringar för en mer jämställd och jämlik värld, som vi kan kämpa vidare utifrån i den globala politiken.

Även om vi har lång och krokig väg delvis fylld med mycket motstånd framför oss, finns även tecken av medvind.

Som att Miljöpartiet genom den rödgröna regeringen driver en feministisk utrikespolitik och att vi har vår utrikesminister Margot Wallström med oss i detta viktiga arbete.

The force is with us (:

Camilla Kylin
Jämställdhetsambassadör i Miljöpartiet Värmland

Miljöpartiet Värmland har två jämställdhetsambassadörer, Camilla Kylin och Robert Halvarsson. Ambassadörerna verkar för att jämställdhetsfrågan sprids bland medlemmar och prioriteras politiskt, de är jämställdhetskommitténs förlängda arm ut i regionavdelningarna.

Camilla vill även passa på att informera om ett nyöppnat nätmagasin som breddar säkerhetsdebatten och diskuterar frågor relaterat till jämställdhet, våld och säkerhet: Mänsklig Säkerhet

Många fler gröna medlemmar

500 medlemmarPå två år har Miljöpartiet Värmland nästan fördubblat sitt medlemsantal. Från nära 280 medlemmar i början av 2013 till 500 idag. Monika Bubholz, föreningens ordförande, ser en ljus utveckling för såväl föreningen som den gröna politiken.

– Det känns mycket bra, så klart. Och det är framförallt roligt att Miljöpartiet växer i hela länet, inte bara i Karlstad. Vi har nu medlemmar i alla länets kommuner och aktiva lokalavdelningar i nästan alla, säger hon till MP Värmlands blogg.

Varför växer då Miljöpartiet, är det miljöfrågornas ökande betydelse, framgångsrika kampanjer eller någon annan faktor som hon ser som viktig?

– Vi har företrädare som är förtroendeingivande och populära. Dessutom har miljöfrågan för många stigit i betydelse de senaste åren. De andra partierna är kanske inte lika trovärdiga som Miljöpartiet kring hur vi ska lösa problemen gällande exempelvis klimatet eller hälsovådliga kemikalier.

Hon tillägger att Karlstadsföreningen visat hur miljöpartistisk politik i praktiken kan gestalta sig lokalt. Detta genom att de har varit med i det kommunpolitiska styret sedan 2002, i flera olika konstellationer. Alltid med syfte att stärka det gröna inslaget.

Sedan finns det några andra som förtjänar särskilt mycket beröm.

– Jag måste nämna Grön Ungdoms fantastiska arbete under de senaste två åren, då de har vuxit med många nya medlemmar i hela länet, är aktiva och håller intressanta möten och seminarier, debatter och aktiviteter på länets skolor.

För nya såväl som gamla medlemmar som vill aktivera sig i föreningen har Monika några handfasta råd:

– Kom gärna på våra möten, både de lokala kommunavdelningarnas möten och på våra regionträffar, och gå gärna med i våra facebookgrupper för att diskutera politik. Vi välkomnar alla som är nyfikna att titta in för att höra vad vi diskuterar på våra möten och samtidigt inspirera oss med ny kunskap.

Och om inte fullt en månad blir det årsmöte, vilket i år hålls vid Skoghalls folkets hus den 21 mars.

Välkomna!

Text: Robert Halvarsson