Jesper Johansson sågar yttrande om sammanslagning med Västra Götaland

– Det är olyckligt att Region Värmlands styrelse sagt ja till sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson (MP) som reserverade sig mot styrelsens beslut. Dessutom är det yttrande som styrelsemajoriteten antog väldigt missvisande.

– Istället borde Region Värmland ha sagt nej till sammanslagning med Västra Götaland, fortsätter Jesper Johansson. Om Värmland ska slås samman med andra län, så är det bättre att vi går samman med Örebro, Västmanland och Södermanland, och kanske några län till. Dessutom borde man lyssna på väljarna i en så här stor och viktig fråga. En sammanslagning med andra län borde inte få göras utan att Värmlands invånare sagt ja till det i en folkomröstning.

Beslutet röstades igenom av S och C, som tillsammans utgjorde en majoritet i styrelsen. MP var ett av flera partier som reserverade sig mot beslutet.

Jesper Johansson menar att styrelsemajoritetens yttrande på punkt efter punkt är antingen direkt vilseledande eller tar upp saker som inte har med förslaget om regionsammanslagning att göra:

Yttrandet inleds med ett resonemang om ansvarsfördelningen mellan region och stat.

– Den diskussionen har ingen direkt koppling till förslagen i betänkandet. Det ansvar som tidigare legat på staten, och som de nya regionerna förväntas få ta över, är redan i de flesta län överfört till antingen ett direktvalt regionfullmäktige eller – som i Värmlands fall – till ett kommunalförbund, förklarar Jesper Johansson. Min uppfattning är att det ansvaret bör ligga hos direktvalda regionfullmäktige i samtliga regioner. Men det kräver inte på något vis att regionerna blir större än idag.

– Även om det kan finnas skäl att i framtiden förändra ansvarsfördelningen mellan stat och regioner, så finns det inget som visar att sådana ändringar skulle kräva större regioner. Till exempel så har kantonerna i Schweiz ungefär lika stor folkmängd i snitt som de nuvarande svenska länen, men betydligt större ansvar i förhållande till sin statsmakt, säger Jesper Johansson.

I yttrandet påstås att det huvudsakliga argumentet mot större regioner skulle vara att Värmland har en större handlingsfrihet om man styr över sina egna frågor.

– Det är helt missvisande, säger Jesper Johansson. Det finns en rad argument mot större regioner som är betydligt viktigare. Större regioner gör att besluten om den vård som de flesta människor oftast kommer i kontakt med flyttas längre från medborgarna: antingen geografiskt längre bort eller till indirekt valda organ. Det kan kan öka risken för att närheten till vård för människor i mindre tättbefolkade områden prioriteras bort, alltså att man lägger ner sjukhus och vårdcentraler.

– Dessutom ger det nationella skatteutjämningssystemet en större trygghet i att områden med lägre skattekraft kompenseras, än förhoppningen om att de nya storregionerna inom sig ska flytta resurser till områden med lägre skattekraft. De resonemang som finns i Indelningskommitténs betänkande, om att större regioner underlättar prioritering och kraftsamling, tyder snarare på att större regioner främst kommer föra resurser från områden med glesare befolkning till de mest befolkningstäta områdena, befarar Jesper Johansson.

– Och en annan viktig sak är att samarbetet mellan kommunerna och regionen kan bli svårare när över 50 kommuner ska ingå i samma region. De som driver på mest för större regioner är väldigt fokuserade på hur regionerna ska samspela med staten, men för människors vardag är samarbetet mellan kommun och region minst lika viktigt, påpekar Jesper Johansson.

Yttrandet tar upp att de statliga myndigheternas regionala indelning bör samordnas.

– Det håller jag med om, men det kan mycket väl göras utan förändringar av landets indelning i landsting och regioner. Därför är inte det heller relevant som argument för sammanslagning av Värmland med Västra Götaland, säger Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att jämnstarka regioner skulle ha större förhandlingsmakt gentemot staten och bättre förutsättningar att samla sig kring satsningar på bland annat infrastruktur och forskning.

– När det gäller satsningar på infrastruktur så är den främsta förutsättningen för att Värmland ska ha nytta av en större region att de regioner vi slås samman med har samma intressen som Värmland. De regioner som ligger längs stråket mellan Stockholm och Oslo – Örebro, Västmanland och Södermanland – delar Värmlands intresse för satsningar i detta stråk, och det är den viktigaste regionala utvecklingsfrågan för Värmland. För Västra Götaland däremot är de viktigaste stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö, medan stråket Stockholm-Karlstad-Oslo är en konkurrent om statliga investeringsmedel. Därför skulle en sammanslagning med Västra Götaland vara direkt negativ när det gäller Värmlands möjligheter att verka för det som är viktigast för oss, förklarar Jesper Johansson.

– När det gäller forskningssatsningar vill jag peka på att de siffror som Indelningskommittén tolkat som att större regioner får mer, i själva verket bara handlar om att de största universiteten får mer, helt oberoende av regionindelningen, fortsätter Jesper Johansson.

I yttrandet sägs att en västsvensk regionstillhörighet skulle ge goda tillväxtförutsättningar för Värmland.

– Här bortser styrelsemajoriteten från att Västra Götalands-regionen, även om den förstärks med Värmland som blir ca en åttondel av regionens befolkning, kommer att verka för att satsningar i första hand prioriteras till Göteborgs-området och stråken Stockholm-Göteborg och Oslo-Göteborg-Malmö. Det kommer att vara till nackdel för stråket mellan Stockholm och Oslo, där Värmland ligger, säger Jesper Johansson.

– Att även Västra Götaland gränsar till Norge nämner styrelsen som en möjlighet för Värmland vid en regionsammanslagning – men Värmland kommer ju knappast ha stor nytta av att handeln och trafiken över Svinesund ökar, konstaterar Jesper Johansson.

I yttrandet spekuleras om att Karlstadsregionen i Västra Götaland skulle utvecklas till den näst största arbetsmarknadsregionen, efter Göteborg, och bli någon form av inomregional balanspunkt tillsammans med Skövde och Göteborg.

– Här tycks S och C fullkomligt blunda för det faktum att både arbetsmarknadsregionen Trollhättan-Vänersborg och arbetsmarknadsregionen Borås har fler invånare än Karlstads arbetsmarknadsregion, förklarar Jesper Johansson. Dessutom ligger både Borås, Skövde och Trollhättan-Vänersborg närmare stråket Stockholm-Göteborg. De kommer ha fördel av att Västra Götalands-regionen prioriterar det stråket, medan Värmland blir bakbundna i vår strävan att få satsningar till stråket Stockholm-Karlstad-Oslo.

Förebyggande arbete ger resultat i vargfrågan

Lars-Ola Westerlund är aktiv kommunpolitiker för Miljöpartiet i Forshaga-Ulleruds kommun, samt ersättare i Viltförvaltningsdelegationen. Här skriver han om det förebyggande arbete som sker i Värmland gällande vargen.

Jag tror vi har mindre av uttalat varghat i debatten här i Värmland än i Dalarna och Hälsingland, då det finns fler vargar- och de funnits längre tid här i Värmland, så att gemene man vet att de finns, men att de varken syns eller är till besvär (som vissa påstår).

Vi har varit mest gynnade med potten bidrag från Naturvårdsverket för rovdjursstängsel med mera, och därmed har vi väldigt lite rivna får här fast antalet får ökar. Det är ju faktum också att det är i praktiken bättre att ha får i ett vargrevir än utanför där den eventuellt kan dyka upp och man har stängsel som knappt håller fåren inne.

Det var ett stort intresse för bidragen för hundvästarna i fjol och de hade önskad effekt enligt uppföljningen.

Jag gissar att det är fler län som jobbar med hundvästarna i år och tycker det avväpnar debatten bra om inte ens deras hundar blir de offer som jägarlobbyn påstår. De ska förstås inte ta västarna för intäkt till att släppa hundarna oftare i närheten av vargarna.

Det viktigaste är ju ändå att hålla fårnäringen skadefri och att det funkar praktiskt bra att hålla får på markerna och att som här i Värmland även hjälpa till med att röja av gräset intill stängslet så att elen i staketet fungerar utan återkommande avbrott.

Det har ofta efterfrågats att fårägarna, då detta tar tid och vinsterna är ju små. Vi ger också pengar till att rusta upp gamla rovdjursstängsel, så att dessa ska ha avsedd funktion och för att fårägare har efterfrågat det.

Det var en liten rapport från mig och mitt uppdrag som ersättare i Viltförvaltningsdelegationen.

lars-ola_w_1_av_1

Foto: Robert Halvarsson

Text: Lars-Ola Westerlund

Läs mer om Viltförvaltningsdelegationen här

Läs mer om ekonomiskt stöd gällande förebyggande insatser hos Vilt- och rovdjursförvaltningens blogg här

#Sommarläsning om klimatet

Är du intresserad av idéer för din sommarläsning? Kanske också passa på att fördjupa din kunskap om klimatfrågan? Vår landstingspolitiker Eva Hallström vill passa på att tipsa om två böcker, kanske att varva mellan deckarna och fantasyromanerna.

Det här förändrar allt (1 av 1)

Eva Hallström rekommenderar varmt Naomi Kleins senaste bok. Foto: Robert Halvarsson

Det här förändrar allt – Naomi Klein

”Det är en bok som säger att skräckberättelsen om att de destruktiva och farliga klimatförändringarna kan få ett lyckligt slut. Där de som smutsar också är de som får betala. Det är vår möjlighet, vi kan göra det tillsammans.”

Köp den här

Klimatfeminism – Linnéa Engström

”Boken klimatfeminism förenar kampen för klimatet med kampen för en mer rättvis värld och är Linnéa Engströms debut som författare. Boken innehåller även porträtt av några av den gröna rörelsens främsta förespråkare för klimaträttvisa.”

Köp den här

Undertecknad vill å sin sida passa på att tipsa om Klimatmagasinet  Effekt, som i skrivande stund ger ut ett gratis ”prova-pånummer” för den som är intresserad.

Kanske passar sig sådan här läsning bland annat på tåget? Johan Andersson, språkrör för Grön Ungdom Väst, skickar med några tips om fina sträckor att resa på nu under sommaren.

Med hopp om fler vackra junidagar,

Text: Robert Halvarsson
Verksamhetsutvecklare, Miljöpartiet Värmland

Lögner och desinformation i Värmlandstrafiks pressmeddelande igår

Jesper Johansson (MP), vice ordförande i Region Värmlands kollektivtrafiknämnd, är upprörd över alla felaktigheter i ett pressmeddelande som Värmlandstrafik skickade ut igår. Det handlade om Värmlandstrafiks styrelses beslut att lägga ner nio tågstationer, bland annat Öjervik som inte ingått i tidigare nedläggningsbeslut, medan stationen i Frykåsen tycks få vara kvar.

– Det pressmeddelandet är ett hopkok av lögner och desinformation, säger Jesper Johansson och ger en rad exempel på felaktigheter och vilseledande påståenden:

– Till att börja med så är det ju vilseledande att man som huvudpoäng i pressmeddelandet lyfter fram att Frykåsen ”blir kvar”, när den stora förändringen är att nio stationer läggs ner. Och bland dem som läggs ner ingår dessutom Öjervik, som påstods vara räddad i det gamla nedläggningsbeslutet från 2012! Hur länge blir då Frykåsen kvar? undrar Jesper Johansson oroligt.

– Det allra märkligaste i Värmlandstrafiks pressmeddelande är nog påståendet att nedläggningsbeslutet skulle vara ett resultat av beslut i Örebro. Att förslaget om utvecklad tågtrafik föll har inte inneburit några ”nya och ändrade planeringsförutsättningar för Trafikverket”. Och på ett möte i april sa Värmlandstrafiks VD, som svar på en fråga från mig, att om det förslaget skulle falla så kommer tågtrafiken 2017 att fortsätta som under 2016, berättar Jesper Johansson.

– Det är också grovt vilseledande när Värmlandstrafiks ordförande Mikael Dahlqvist (S) påstår i pressmeddelandet att underlaget för nedläggningsbeslutet ”har varit mycket grundligt”. Det finns inga som helst faktaunderlag som visar på fördelar med nedläggning. Det finns inte ens en redovisning av hur nedläggningarna påverkar restiden. I dagens tidtabell framgår tydligt att turer med få stopp tar i stort sett lika lång tid som turer med många stopp. Det skiljer oftast 1-2 minuter på hela sträckan Torsby-Karlstad respektive Charlottenberg-Karlstad, och det finns också exempel på att turer med få stopp kan ta längre tid än sådana med många. Och inte minst viktigt, det finns ingen förklaring till varför det inte skulle gå att fortsätta ha olika stoppmönster på olika turer, säger Jesper Johansson vidare.

– Och det är ytterst märkligt att Dahlqvist säger att Värmlandstrafik ”nu nått en enighet med alla tre kommuner längs Fryksdalsbanan om stoppstruktur”. Finns det hemliga överenskommelser med kommunerna om nedläggning av stationer? Vem i kommunerna har i så fall beslutat om det? Och varför har inte de överenskommelserna offentliggjorts i så fall?

– Och om det är för tidtabellens skull som majoriteten i Värmlandstrafik vill lägga ner en massa stationer, så är det ologiskt att en medfinansiering från Kils kommun gör att en station kan räddas, påpekar Jesper Johansson.

– Ytterligare en märklig felaktighet är påståendet att trafiken Charlottenberg – Kongsvinger avslutas i år på grund av att Region Värmlands fullmäktige i april återremitterade ett förslag till trafikförsörjningsprogram. Sanningen är att Region Värmland redan i maj 2015 beslöt att avbryta sin finansiering av trafiken Charlottenberg – Kongsvinger, och att den trafiken sedan dess har körts kommersiellt av Tågkompaniet, utan att Värmlandstrafik varit direkt inblandade, förklarar Jesper Johansson.

– När det gäller förslaget till utvecklad tågtrafik, så är det också viktigt att komma ihåg att Region Örebro Län inte sa nej till detta. De ville fortsätta förhandla om detaljerna, men kunde inte få den tiden av Värmlandstrafik och Tågkompaniet. Förslaget byggde på förhandlingar som Värmlandstrafik och Tågkompaniet fört utan att låta Örebro-regionen delta, trots att det förutsatte att de skulle vara med och finansiera. I januari presenterades ett färdigförhandlat koncept, med små möjligheter för Region Örebro Län att påverka den trafik de förutsattes betala för, och svar om medfinansieringen krävdes senast i april. Det är inte på det sättet man bygger förtroende och hållbara samarbeten för utveckling av trafiken i tillväxtkorridoren Stockholm-Karlstad-Oslo, understryker Jesper Johansson.

– Att Värmlandstrafik skickar ut ett pressmeddelande fullproppat med felaktigheter får väl tas som ytterligare ett bevis på att det inte finns några väsentliga fördelar med att lägga ner alla dessa stationer, resonerar Jesper Johansson. Inte ett enda nytt argument för nedläggning som håller för saklig granskning har kommit fram. Däremot finns det många viktiga nackdelar med nedläggningarna. De som bor längs tåglinjerna får väldigt mycket längre restid till närmaste hållplats än de som bor i andra stråk där man har en utbyggd busstrafik istället. Fryksdalen och stråket längs Värmlandsbanan hör till våra mer tätbefolkade landsbygdsområden, och det är orimligt att dessa ska få mycket sämre service än de som har busstrafik.

– Något som är särskilt konstigt med nedläggningsbeslutet som Värmlandstrafik fattat är också att det går emot en politisk enighet i Region Värmlands kollektivtrafiknämnd och styrelse, förklarar Jesper Johansson. Där har man under våren blivit överens om att inga tågstationer ska läggas ner utan att först utreda viktiga aspekter som tidsåtgången för att stanna, effekten på total restid, möjligheten att ha skilda stoppmönster för olika turer, geografisk tillgänglighet på den aktuella banan och tillgången till annan kollektivtrafik som bussar på orten.

 

Bakgrund: tågstationsfrågans utveckling de senaste åren

2012 delegerade Värmlandstrafiks styrelse till verkställande direktören att besluta om nedläggning av femton av Värmlands tågstationer: Trångstad, Frykåsen, Rottneros, Kolsnäs, Ingmår, Edsbjörke, Ivarsbjörke, Badabruk, Oleby, Stjerneskolan, Lene, Brunsberg, Ottebol, Lerot och Ås. Ett villkor i delegationsbeslutet var att förändring av stoppstrukturen avvaktas tills förutsättningar för restidsförkortningar och / eller ekonomiska förutsättningar för trafikutbyggnad föreligger.

Hittills har sex av de femton stationerna i delegationsbeslutet lagts ner: Ingmår, Edsbjörke, Ivarsbjörke, Badabruk, Oleby och Stjerneskolan.

Därutöver har även stationen i Värmlands-Bro lagts ner, utan tydligt stöd i något styrelsebeslut.

Det beslut som styrelsen fattat idag innebär att även stationen Öjervik läggs ner, samt åtta av de nio återstående åtta stationerna som ingick i delegationsbeslutet från 2012 (två av dem ska dock trafikeras sommartid), medan däremot stationen i Frykåsen inte ingick i dagens nedläggningsbeslut.

I Region Värmland, som är ägare till Värmlandstrafik, har under våren både kollektivtrafiknämnden och regionstyrelsen i enighet ställt sig bakom följande i ett förslag till nytt trafikförsörjningsprogram: ”Stationsstrukturen fyller en viktig funktion för den geografiska tillgängligheten till kollektivtrafiken. Möjligheten att förbättra tillgänglighet och resmöjligheter genom etablering av nya stationslägen bör undersökas. Vid utveckling/förändring av utbudet av stationer och hållplatser i tågtrafiken ska följande faktorer redovisas och beaktas:
• Förväntade förändringar i resandet
• Tidsåtgången för att stanna och effekten på total restid i olika reserelationer
• Möjligheten att ha skilda stoppmönster för olika turer
• Tillgången till alternativ kollektivtrafikförsörjning på orten
• Tågtrafikens och infrastrukturens kostnadseffektivitet
• Geografisk tillgänglighet på den aktuella banan/linjen.”

Trafikförsörjningsprogrammet återremitterades av regionfullmäktige, men inte på grund av någon oenighet kring denna del, utan på grund av att Region Örebro inte gett klartecken till att medfinansiera en planerad satsning på utökad tågtrafik Örebro-Karlstad-Oslo.

Länk till Värmlandstrafiks tidtabeller

http://www.varmlandstrafik.se/tidtabeller/tag/

Här kan man lätt konstatera att tågturer med få stopp inte går mycket snabbare än tågurer med många stopp.

Grönt ekonomiskt rådslag

”Man brukar säga: det som är bra för miljön ska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt. Och det som är riktigt farligt ska vara förbjudet.”

Det är en konkret idé som är vanlig i det som ofta kallas för grön ekonomi. Den 23 April besökte Lennart Olsen, som arbetar i styrgruppen för rådslaget kring grön ekonomi, Miljöpartiet Värmlands medlemsmöte.

Grönt-rådslag-Lennart-Olsen.jpg

Lennart Olsen, partiveteran och ordförande i MP Upplands Väsby. Foto: Robert Halvarsson

Att främja en mer hållbar ekonomi är ett perspektiv som ligger bakom flera saker som ingår i regeringens vårbudget. I en artikel skriver Stina Bergström och Janine Alm Ericson att det ska bli billigare och enklare att leva miljövänligt.

I rikspolitiken handlar det om att ta fram initiativ som gör exempelvis underhåll och reparationer billigare. I vårbudgeten finns sänkningar på moms av reparation av bland annat cyklar, skor och kläder. Syftet är att bidra till en kultur där vi förlänger livslängden på de saker människor använder, liksom stimulera till fler arbeten i miljönyttiga områden.

”…all ekonomisk utveckling måste ske inom de ramar som naturen och människors välbefinnande och livskvalitet sätter. ”
– Partiprogrammet

Ovan nämnda initiativ kan betraktas som exempel på hur man skapar en cirkulär ekonomi, det som tidigare ofta kallades för kretsloppsekonomi. I denna tanke ligger att minimera avfall, och att återbruk, reparationsmöjligheter och återvinning få en betydligt större plats.

Inom det gröna ekonomiska paraplyet finns också idéer att främja initiativ kring gemensam konsumtion, eller ägodelande. Praktiska exempel på detta är kooperativa bilpooler och initativ som Fritidsbanken, ett bibliotek för fritidsprylar som ursprungligen startade i Deje.

Några frågor är laddade, som diskussioner kring tillväxt. I partiprogrammet hävdas det att evig ekonomisk tillväxt, ur ett traditionellt perspektiv, på sikt inte är möjlig. Samtidigt gör vi skillnad på när ekonomin växer i områden som främjar eller motverkar ekologisk och social hållbarhet.

Om det och mycket mer ska rådslaget handla om. Frågorna kommer att ha en feministisk ingång och befinner sig nu i den fas att styrgruppen träffar miljöpartister runtom i Sverige. Detta ska mynna ut i en webbomröstning kring hur medlemmar ser på miljöpartiets ekonomiska politik, planerad att äga rum hösten 2016.

Text: Robert Halvarsson
Verksamhetsutvecklare, Miljöpartiet Värmland

Läs mer:
Grön ekonomi, En skrift från De gröna i EU-parlamentet
Samtal om tillväxt, En rapport från Cogito tankesmedja

Årets viktigaste möte

Lördagen den 19 mars träffades miljöpartister i Värmland för att genomföra föreningens årsmöte.

Det var många medlemmar som passade på att påverka, och möta varandra.

På årsmötet beslutade vi bland annat att partiet ska verka för att Landstinget i Värmland som ett försökslän ska arbeta för att införa rösträtt från 16 års ålder. Initiativtagare till motionen var Grön Ungdom Värmland.

– Jag är stolt över att vi tror att demokratin kan rymma fler röster. Att vi vill sänka röståldern till 16 år är ett modigt och viktigt steg för att ta tillvara på ungdomars engagemang, säger Aleese Rydlund, ordförande i Miljöpartiet Värmland.

Vi tog även ställning för att justera våra stadgar så att det tydligare framkommer att vi eftersträvar en god representation av mångfald. Liksom att vi tydligare ska verka för en jämställd partidistrikt.

Under mötet röstades Stina Bergström och Jesper Johansson fram som språkrör liksom Aleese Rydlund fick förnyat förtroende som distriktets ordförande. I styrelsen tillkom Brita Ahlenius, Vilhelm Lindmark och Moa Jamt som styrelseledamöter. Vårt förslag till riksvalberedare blev Monika Bubholz. På plats valdes även två jämställdhetsambassadörer, i form av Camilla Kylin och Robert Halvarsson.

Tack alla medlemmar för att ni tog er tid till att delta på årets viktigaste möte!

Aleese Rydlund omvaldes till distriktsordförande. Foto: Robert Halvarsson