Trädgården ger plats för återhämtning

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp arbetar flera personer med gemensamt mål, att utifrån den senaste forskningen rehabilitera personer med utmattningssyndrom samt stroke.

Alnarp foto (12 av 20)

Begynnande vår vid Alnarps rehabträdgård.

Vi vandrar tillsammans till Alnarps rehabträdgård. Forskare, tjänstemän, studenter, politiker och så undertecknad. Väl där möter vi trädgårdsingenjören Anna Sundberg. Det är här det sker, där teorier och forskning omsätts i praktisk handling.

Tillsammans med några av hennes kollegor guidas så ett antal mindre grupper av intresserade på en rundtur i trädgården, ackompanjerade av ett strålande skåneväder. Ett väder som skvallrar om begynnande vår.

Med eftertryck berättar hon om allt rehabträdgården har att erbjuda. Hon pekar på den nu än så länge svarta matjorden, i de kupade delar som utgör ett grönsaksland. Hon målar med orden, för snart växer det här!

– Dill, persilja, gräslök, ruccola om vi har, ramslök, det odlar vi – att skörda är en aktivitet vi kan göra under dagen, sedan äter vi det under avslutningsfikat.

Trädgårdens pesto är särskilt populär bland såväl deltagare som universitetets studenter. Men det är inte produktion eller arbete som är huvudsyssla för de som hamnar här.

Pauserna, kravlöshet, fri rörelse och att kunna plocka ner den rustning du har lagt på dig är snarare trädgårdens melodi. Strokepatienter och människor som lidit av stressrelaterad psykisk ohälsa är två grupper de jobbat med.

Genom evidens och vetenskap som tas fram bland annat på Lantbruksuniversitet, planeras trädgården för att bidra till att skapa ro och återhämtning för de som behöver det mest.

– Det är bland det häftigaste jag varit med om, att få jobba här. Det är otroligt gripande och jag känner stor tillfredsställelse av att få följa deltagarnas framsteg och utveckling, berättar Anna, som tidigare bland annat arbetat som undersköterska.

Det går inte att ta miste på hennes entusiasm. Och när du är medveten om perspektivet bakom, är det också svårt att undvika att imponeras av gårdens olika delar. Tänket bakom.

Vi vandrar förbi en lummig liten trädgårdsdamm, stenar av olika storlek är utplacerade runt den, ytligt sett verkar det tämligen planlöst. En av besökarna undrar om här finns fiskar? nej, de finns i en annan damm, får vi veta.

Vid närmare granskning ser du att det finns stor omsorg om detaljerna. Och såväl nyttoväxter, som de avskärmande buskarna, formade till snirkliga alléer och färdvägar genom trädgården, skapar en helhet. Ett rum med flera rum.

Det är bara det susande ljudet från en avlägsen landsväg, förvisso påtaglig, som skvallrar om civilisationens stress. Det som sker utanför.

– Tidigare vårdade jag människor, nu växter. Men det är en kombination av båda som får mig att knyta ihop säcken. Det är inte ett enkelt jobb.

Vad gör då en rehabiliteringsträdgård framgångsrik? och vad finns för råd för kommuner och landsting som vill skapa något liknande, enligt Anna.

– Man bör tänka på att sätta ihop ett bra team som ska jobba med trädgården, så att de har bred kompetens med flera olika bakgrunder. Jag är tacksam för mina egna erfarenheter som jag tagit med mig in i detta.

Text & foto: Robert Halvarsson

Denna artikel kommer även att publiceras i tidskriften ASP Bladet nr 3 2015.

Värmlandssamverkan, den styrande koalition som Miljöpartiet ingår i vid Landstinget i Värmland, har gemensamt för avsikt att främja naturunderstödd rehabilitering och grön rehab samt gestaltande terapi på länsnivå. I ett tidigare politiskt initiativ skrev koalitionen följande:

”Vi ser både behov och möjligheter att bredda utbudet av olika former av rehabilitering i vårt län genom ökad användning av grön rehabilitering och gestaltande terapier. Med grön rehabilitering menar vi rehabilitering med hjälp av djur (t ex hästunderstödd rehabilitering), natur och växtodling. I gestaltande terapier arbetar man i läkande syfte med eget skapande i olika former – uttryckande konstterapi, musikterapi, bildterapi och dansterapi.”

Annonser

Värmland mot kärnkraft: ”Nu vänder det”

Föreningen Värmland mot kärnkraft har under flera års tid arrangerat manifestationer efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan.

Så också i år – tillsammans med olika föreningar och partier, bland annat Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Vänsterns studentförbund samt Miljöpartiet och Grön Ungdom Värmland möttes man idag på Soltorget i Karlstad.

Huvudarrangören andades optimism, ”nu vänder det”, stod det på deras flyer, samt en lista med saker som pekar i rätt riktning, däribland dessa:

– Oskarshamn 1 kommer att stängas (och antagligen flera till)
– Forsmark 3 kommer inte att effekthöjas
– Ingen ny kärnkraft ska byggas

Föreningen ser stora utmaningar framför sig, avfallsfrågan är fortfarande inte löst, och det finns en risk att kärnkraftsföretagen kommer att vilja låta samhället ta ansvar för de kostnader som ligger i att riva uttjänta reaktorer, enligt dem.

Farligt avfall

Ännu olöst fråga; slutförvaring av kärnkraftsavfall.

– Vi som är här kräver avveckling av kärnkraften, in med förnybart istället! förklarade Ingrid Ranke från Värmland mot kärnkraft föreningens mål, innan hon lämnade över ordet till Job Larsson från Grön Ungdom.

Job Larsson GU Värmland

Job Larsson vill att regeringen utifrån feministiska och humanistiska värderingar ska göra sig oberoende av ryskt uran.

Job argumenterade för att den gröna rörelsen ska fortsätta sitt arbete, för att få bort kärnkraften.

– Den gröna rörelsen har mer att säga till om än någonsin tidigare. och då måste vi tala. Och vi måste mer än någonsin tidigare kämpa för avvecklandet av kärnkraftverk, och bygga ut vår rena, humanistiska och rättvisa el, sade Job.

– Menar regeringen allvar med sin humanism, kan jag inte ladda min mobil på framtida generationers bekostnad, menade Job Larsson och fortsatte: – Vi behöver ren el som inte kostar människoliv.

Talade gjorde även Adam Slottner, centerpartist och kravbonde, Karin Raaby från föreningen Ett kärnkraftsfritt Bottenviken, och Bengt Berg, poet och tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Litteratur till salu

Under manifestationen såldes litteratur om kärnkraft, bland annat Gösta Elmqvist och Bo Levins Kärnkraft – himmel och helvete

Text och foto: Robert Halvarsson

Föreningen Värmland mot kärnkrafts hemsida återfinns här.

Arrangerade manifestationen gjorde:
Föreningen Värmland mot Kärnkraft i samarbete med Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Vänsterns Studentförbund, Ung Vänster och Grön Ungdom.

Tidigare manifestationer:
Värmländsk manifestation tre år efter Fukushima (Fria Tidningen)
Två år sedan Fukushima (Stina MP-bloggar)

Läs mer:
Ut med kärnkraft, in med förnybart (Debatt, NWT)

Kan vi rädda klimatet?

Detta var tema och fråga på ett möte vid Arenan i Karlstad, med meteorologen Pär Holmgren. Lars-Ola Westerlund från Miljöpartiet Forshaga var där.

Mötet arrangerades av Karlstad Bokcafé, Naturskyddsföreningen och Karlstads stadsbibliotek.

Pär Holmgrens fängslande sina åhörare med sitt engagerade-, allsidiga- och sitt rättframma sätt att framföra sitt budskap på.

Han visade meteorologiska diagram som fick honom att gå från sin trygga anställning som meteorolog, till att ägna sig heltid åt att föreläsa- och skriva böcker om klimatet.

Pär HolmggrenValet av titel på Pärs senaste bok, ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt”, är talande för budskapet i hans föredrag också. Den fullsatta Arenan med åhörare fick klarsynta förklaringar av vad som nu händer och vad kan komma att hända beroende på hur väl vi tillsammans minskar vår klimatpåverkan.

Pär påtalade inte bara problemen, utan gav åhörarna många ”redskap” för att agera själva!

Om någon ändå inte skulle blivit övertygad av just Pärs föredrag, så meddelade TV:s meteorologer när jag kom hem, att det var vår i Värmland nu och ända upp till Luleå.

Aldrig någonsin har detta inträffat så tidigt som månadsskiftet februari-mars!

Text och foto: Lars-Ola Westerlund
Miljöpartiet Forshaga

Pär Holmgrens klimatskola (Klimataktion):
http://klimataktion.se/utbildning/klimatskola/

Läs mer om Pers bok här:
http://www.parholmgren.se/bocker.php