Tre bra saker från senaste Regionfullmäktige

Regionfullmäktige 10-12.png

Två motioner från vårt politiska samarbete i Värmlandssamverkan bifölls under föregående Regionfullmäktige den 8 december. Det är glädjande tycker vi.

• Vi ska utveckla hållbar IT.
(Ta miljömässig och social hänsyn då vi köper IT-produkter och arbeta för minskad energianvändning)
• Att Region Värmlands bolag ska följa samma representationspolicy som organisationen i övrigt.
(Större restriktivitet när det gäller alkoholservering)
‍‍‍‍‍‍ ‍‍
• Vi lämnade också in en ny motion om att Värmland ska bli en ‘smart region’ med smart landsbygd och smarta städer.
(Vi vill se fler digitala tjänster som ska underlätta för människor på olika sätt integrerade i vardagen).
‍‍‍‍‍‍ ‍‍
Den sista motionen är lämnad till Regionstyrelsen för beredning.

Läs motionen om hållbar IT här.

Närmre och bättre: om närvårdsplatserna i Kristinehamn och Säffle

Värmlandssamverkan är det landstingspolitiska samarbete som Miljöpartiet ingår och verkar i. Efter initiativ från denna sexpartikoalition beslutades det förra året att instifta så kallade närvårdsplatser, och nu ska lokaler i Säffle och Kristinehamn byggas om för att öppnas upp för patienterna. 

Jesper Johansson är landstingsråd för Miljöpartiet, han berättar att Värmlandssamverkan ser en målgrupp med patienter som behöver skrivas in för kvalificerad vård men inte nödvändigtvis behöver specialisthjälp.

Särskild fokus när det gäller närvårdsplatserna kommer att cirkulera kring äldre och multisjuka. Arbetet för att möta patienterna betraktar Värmlandssamverkan som prioriterat, och vill genom detta initiativ öka tillgängligheten, samt minska trycket på Centralsjukhuset i Karlstad.

Kan du berätta hur Värmlandssamverkan tänker kring närvårdssplatser?
– Vi tror att detta är ett bra sätt att öka antalet vårdplatser, då det inte tar i anspråk den allra dyraste vården som finns på Centralsjukhuset. Dessa platser använder dessutom befintliga lokaler som annars skulle stå tomma och kostar pengar, till ingen nytta. Det gör att vi kan erbjuda många patienter en vård som är kostnadseffektiv, men är ändå patientsäker, med god tillgång till de viktigaste funktionerna. Fler och fler landsting har upptäckt att de har skurit ner för mycket på antalet vårdplatser. Akutmottagningen riskerar att bli väldigt ineffektiv på grund av denna brist. Man kan frigöra resurser på Centralsjukhuset genom detta, och få smidigare vårdkedjor. Det här stämmer också väldigt bra med vår politiska inriktning, att verksamhet ska spridas till alla delar av Värmland när det är möjligt och lämpligt.

Hoppas Värmlandssamverkan på sikt att detta ska bidra till mindre kostnader för landstinget?
– Tanken är att större effektivitet och bättre vård ska leda till lägre kostnader, och att vi undviker onödiga risker och komplikationer som kan uppstå om man väntar på vård, på fel ställe. Vi ska komma ihåg att stora sjukhus är riskfyllda platser att vistas på, om man inte behöver vara där. Framförallt hoppas vi kunna utnyttja resurserna på ett smartare sätt, med färre stopp i vårdkedjorna på Centralsjukhuset.

Hur långt skridet är arbetet, närmar ni er verkstad nu?
– Ja, vi har precis påbörjat ombyggnationerna, och skyltar har avtäckts. Nu ska man iordningsställa ett våningsplan i vardera hus i Säffle och Kristinehamn, som båda behöver viss ombyggnation. I början på nästa år hoppas man kunna öppna i Säffle, men det dröjer förmodligen till halvårsskiftet 2016 i Kristinehamn.

Avslutningsvis, detta har ju varit en het fråga som nu håller på att gå i mål, hur känns det?
– Det känns alltid bra när man får genomföra i praktiken det som man länge arbetat för politiskt, att se att det faktiskt ger resultat. Därför är det fint att få se hur det nu skyltas för såväl patienter som personal att närvårdsplatserna är på gång.

Text och foto: Robert Halvarsson

Läs mer:
Sätter upp skylten för närvårdsplatser (NWT)

Glädjande beslut om patientavgifter

Robert Halvarsson är ersättare i Landstingsfullmäktige för Miljöpartiet. Efter dagens fullmäktige är han glad över beslutet att förbättra reglerna kring kostnader för patienter.

Patientavgifterna var den stora frågan jämte landstingsbudgeten under fullmäktige. Flera förändringar klubbades igenom som träder i kraft den 1 januari 2016. De är en del av en årlig översyn, som tagits fram i dialog med handikapps- eller funktionshindersrörelsen i Värmland, och förslaget som antogs samlade hela koalitionen i Värmlandssamverkan bakom sig.

Här finns flera glädjeämnen! Jag vill välja att lyfta fram att landstinget från och med nästa år tar bort patientavgiften kring så kallade kognitiva hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Kognitiva hjälpmedel förskrivs bland annat till de som har  neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, autism men också tidiga stadier av demens. Kommunikationshjälpmedel kan vara av nytta för de som upplevt en stroke, eller vid motorneuronsjukdomen ALS.

En annan del av beslutet som förtjänar att lyftas fram är den avgiftsbefrielse som sker när det gäller besök vid Första linjen i Karlstad och Visit i Hagfors. Första linjen och Visit är ett resultat av samarbete mellan ett antal kommuner i Värmland och landstinget, och syftar till att den som ung från 6 till och med 20 år gammal ska kunna få stöd om man mår dåligt, har problem med droger eller dricker mycket.

De har lägre trösklar in än Barn och ungdomspsykiatrin, och kompletterar BUP och andra stödjande insatser. Och det behövs! För det finns ju som de flesta nog vet ett långtgående problem i form av lång köbildning till just BUP.

Att i dessa fall avskaffa patientavgifterna ser jag som en av flera pusselbitar som hjälper oss att nå rätt personer med de verktyg som landstinget har, för att såväl unga som äldre oavsett ekonomi ska kunna nå egenmakt, få stöd eller vård när behov finns.

Det tål att påpekas att det finns en klassfråga i relationen mellan patientavgifter och individen och familjers ekonomi. De som har det sämre ställt har svårare att få råd med de kostnader som är förknippade med bland annat kognitiva hjälpmedel eller besöksavgifter. Även en hundralapp betyder mycket för den som lite har. Och för just kognitiva hjälpmedel har kostnaden i vissa fall kunnat uppgå till 2 200 kronor, som också är högkostnadsskyddets maxnivå.

Det finns också en intressant relation mellan gott stöd eller vård i tidigt skede och minskade kostnader för vården på lång sikt. Genom hjälpmedel till de som det behöver, samt bättre stöd till personer med måttlig psykisk ohälsa kan vi förhoppningsvis hjälpa till att förebygga allvarligare psykisk ohälsa eller sjukdom, till glädje för alla inblandade.

Robert Halvarsson
Ersättare i landstingsfullmäktige för Miljöpartiet

För samtliga förändringar gällande patientavgifterna, kan den som önskar läsa (de långa!) handlingarna, klicka här. Från sida fem och framåt finns förslaget som fullmäktige beslutade att godta.

Trädgården ger plats för återhämtning

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp arbetar flera personer med gemensamt mål, att utifrån den senaste forskningen rehabilitera personer med utmattningssyndrom samt stroke.

Alnarp foto (12 av 20)

Begynnande vår vid Alnarps rehabträdgård.

Vi vandrar tillsammans till Alnarps rehabträdgård. Forskare, tjänstemän, studenter, politiker och så undertecknad. Väl där möter vi trädgårdsingenjören Anna Sundberg. Det är här det sker, där teorier och forskning omsätts i praktisk handling.

Tillsammans med några av hennes kollegor guidas så ett antal mindre grupper av intresserade på en rundtur i trädgården, ackompanjerade av ett strålande skåneväder. Ett väder som skvallrar om begynnande vår.

Med eftertryck berättar hon om allt rehabträdgården har att erbjuda. Hon pekar på den nu än så länge svarta matjorden, i de kupade delar som utgör ett grönsaksland. Hon målar med orden, för snart växer det här!

– Dill, persilja, gräslök, ruccola om vi har, ramslök, det odlar vi – att skörda är en aktivitet vi kan göra under dagen, sedan äter vi det under avslutningsfikat.

Trädgårdens pesto är särskilt populär bland såväl deltagare som universitetets studenter. Men det är inte produktion eller arbete som är huvudsyssla för de som hamnar här.

Pauserna, kravlöshet, fri rörelse och att kunna plocka ner den rustning du har lagt på dig är snarare trädgårdens melodi. Strokepatienter och människor som lidit av stressrelaterad psykisk ohälsa är två grupper de jobbat med.

Genom evidens och vetenskap som tas fram bland annat på Lantbruksuniversitet, planeras trädgården för att bidra till att skapa ro och återhämtning för de som behöver det mest.

– Det är bland det häftigaste jag varit med om, att få jobba här. Det är otroligt gripande och jag känner stor tillfredsställelse av att få följa deltagarnas framsteg och utveckling, berättar Anna, som tidigare bland annat arbetat som undersköterska.

Det går inte att ta miste på hennes entusiasm. Och när du är medveten om perspektivet bakom, är det också svårt att undvika att imponeras av gårdens olika delar. Tänket bakom.

Vi vandrar förbi en lummig liten trädgårdsdamm, stenar av olika storlek är utplacerade runt den, ytligt sett verkar det tämligen planlöst. En av besökarna undrar om här finns fiskar? nej, de finns i en annan damm, får vi veta.

Vid närmare granskning ser du att det finns stor omsorg om detaljerna. Och såväl nyttoväxter, som de avskärmande buskarna, formade till snirkliga alléer och färdvägar genom trädgården, skapar en helhet. Ett rum med flera rum.

Det är bara det susande ljudet från en avlägsen landsväg, förvisso påtaglig, som skvallrar om civilisationens stress. Det som sker utanför.

– Tidigare vårdade jag människor, nu växter. Men det är en kombination av båda som får mig att knyta ihop säcken. Det är inte ett enkelt jobb.

Vad gör då en rehabiliteringsträdgård framgångsrik? och vad finns för råd för kommuner och landsting som vill skapa något liknande, enligt Anna.

– Man bör tänka på att sätta ihop ett bra team som ska jobba med trädgården, så att de har bred kompetens med flera olika bakgrunder. Jag är tacksam för mina egna erfarenheter som jag tagit med mig in i detta.

Text & foto: Robert Halvarsson

Denna artikel kommer även att publiceras i tidskriften ASP Bladet nr 3 2015.

Värmlandssamverkan, den styrande koalition som Miljöpartiet ingår i vid Landstinget i Värmland, har gemensamt för avsikt att främja naturunderstödd rehabilitering och grön rehab samt gestaltande terapi på länsnivå. I ett tidigare politiskt initiativ skrev koalitionen följande:

”Vi ser både behov och möjligheter att bredda utbudet av olika former av rehabilitering i vårt län genom ökad användning av grön rehabilitering och gestaltande terapier. Med grön rehabilitering menar vi rehabilitering med hjälp av djur (t ex hästunderstödd rehabilitering), natur och växtodling. I gestaltande terapier arbetar man i läkande syfte med eget skapande i olika former – uttryckande konstterapi, musikterapi, bildterapi och dansterapi.”