Högre tempo i landstingets jämställdhetsarbete

Trots att det är 2017 finns det fortfarande skillnader i kvalitén på den vård som erbjuds. Det kan bland annat bero på faktorer som kön, ålder, utbildning, sexuell läggning, funktionshinder och ekonomiska förutsättningar.

För att öka tempot i landstingets jämställdhetsarbete har Värmlandssamverkan tillsatt en särskild arbetsgrupp av politiker för att sätta fokus på frågan och jobba mer aktivt på politisk nivå med jämställd vård.

Det är skillnader i hur män och kvinnor upplever hur de blir behandlade i vården. Det finns skillnader i vård om man är född utanför EU jämfört om man är född i Sverige och det är skillnad på bemötande om man har funktionshinder eller inte.

SAM_0087-picsay.JPG

För att uppnå jämställdhet behövs kunskap om hur läget ser ut idag. Foto: Robert Halvarsson

Vi politiker behöver bli bättre på att ha med jämställdhetsperspektivet i vårdens styrdokument. Inte bara nämna vikten av jämlik vård utan ta arbetet till en mer konkret och djupare nivå.

Robert Halvarsson och Monika Bubholz är Miljöpartiets representanter i arbetsgruppen och vi har båda stort engagemang för dessa frågor. Idag var första mötet för arbetsgruppen och vi ser fram emot det vidare arbetet. För att kunna förändra något behöver vi ha fakta på plats.

Vi menar att vi behöver utveckla den statistik som tas fram och genomföra gender budgeting för att se de strukturer som finns. Att öka kunskapsnivån rörande jämlik hälsa är därför oerhört viktigt.

Annonser

Framsteg och utmaningar inom kvinnosjukvården i Värmland

Nyligen hade MP Värmlands fullmäktigegrupp besök av verksamhetscheferna för kvinnosjukvården i Värmland, Anna Hessel och Margareta Lood, vid vårt gruppmöte. Även Matilda Edvardsson från Grön Ungdom deltog på mötet.

Mia Breivik från Miljöpartiets landstingsgrupp skriver här om mötet för vår blogg.

Kvinnosjukvården berör oss miljöpartister särskilt eftersom vi vet att frågor som rör kvinnokroppen ofta förenas med stigmatisering, skuld och skam. Det känns obekvämt för många att prata om menssmärtor, aborter och svårigheter att bli gravid trots att detta är exempel på saker som berör många kvinnor.

I Värmland har kvinnosjukvården genomgått en del förändringar det senaste året med en ny ledning med Anna och Margareta i spetsen. Båda delar arbetstiden mellan chefskap och kliniskt arbete och brinner för kvinnans bästa.

Kvinnosjukvården har upplevt en minskning av antalet personal under flera år och bristen på läkare och barnmorskor ökar hela tiden. På vissa platser har man istället för barnmorskor fått anställa sjuksköterskor och periodvis är man beroende av hyrläkare. Personalen har dessutom varit sjukare än vad som är rimligt, vilket kan tyda på en hård belastning och besparingar som slagit fel. Vi tror inte att man sparar genom att förvänta sig att färre personer ska göra mer arbete. Vi tror på att rätt personer gör rätt arbete. När patientens behov sätts först förbättras även personalens situation.

En fråga som väckts av Grön Ungdom är den om preventivmedel. Att ha ett preventivmedel som verkligen fungerar för den enskilda kvinnan är viktigt både för välbefinnandet och för att förebygga att man blir gravid när man inte vill det. Vi i Miljöpartiet tror att det är viktigt att preventivmedlen är lätta att få tag på och inte kostar för mycket men också att det finns många olika sorter att välja mellan.

Av Anna och Margareta fick vi bekräftat att det finns brister i urvalet. Många tjejer föredrar till exempel p-ring framför p-piller men skillnaden i kostnad är stor. Vi ser ett problem med att kvinnosjukvårdens erfarenhet inte beaktas när beslut tas om vilka preventivmedel som subventioneras.

Vi fick veta att arbetet med kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer, till exempel livsmoderhalscancer som de enormt viktiga cellprovskontrollerna är till för att upptäcka, fungerar bra. Kvinnorna får hjälp snabbt och har en kontaktsjuksköterska som de kan vända sig till under hela vårdtiden. Den robot som Värmlandssamverkan köpte in 2012 innebär att kvinnorna kan opereras med mindre smärta efteråt och slipper ligga på sjukhus lika länge.

Värmland ligger bättre till än många andra landsting när det gäller att undvika förlossningsskadan svår bristning i ändtarmen men för att minska antalet ännu mer har man tillfällen då barnmorskor och läkare tränar på att förlösa och på att bedöma och sy bristningar. En tanke som väcktes hos oss är om inte kvinnosjukvården borde få möjlighet att ha egna sjukgymnaster med specialintresse för uppföljningen av kvinnor som varit med om en bristning.

Folksjukdomen endometrios har lyfts i media de senaste åren på grund av svårigheterna för drabbade kvinnor att få diagnos och vård. I Värmland arbetar man just nu med att ta fram ett endometriosteam med flera olika professioner, bland annat smärtläkare. Förhoppningsvis är det snart slut på den tragiska upplevelsen av att upprepade gånger söka vård utan att tas på allvar. Kunskapen om endometrios har ökat inom verksamheten och detta är en mycket välkommen utveckling!

Sammantaget kan man säga att vi fick en blandad bild av läget inom kvinnosjukvården i Värmland. Framsteg görs som märks och kommer märkas för kvinnor som söker vård här, samtidigt som det finns orosmoln som måste hanteras. Förutom bemanning och preventivmedel ser vi behov av att kvinnor som drabbats av förlossningsskador följs upp bättre och att par som har svårt att få barn tas omhand på ett bra och konsekvent sätt.

Vi tackar Anna och Margareta för ett givande samtal och ser fram emot att använda våra nya insikter i det politiska arbetet!

Mia porträtt

Text: Mia Breivik

Vi vill höra om kvinnors upplevelse av könsrelaterad vård i Värmland

Vi på Miljöpartiet de gröna i Värmland har det senaste året följt debatten om det tabubelagda kvinnliga könsorganet. Kvinnor upplever att den vård de får inte tar hänsyn till deras upplevelser, och att det ofta avfärdas utan ordentlig utredning.

Vi vill lyfta denna fråga och göra en ordentlig genomlysning av läget i Värmlands läns landsting. Hur upplever kvinnor kontakter med vården som har med könsorganet att göra? Det kan handla om förlossningsskador som normaliseras, vestibulit, vaginism eller endometrios som inte blir korrekt diagnostiserat.

Vi är medvetna om att detta ämne är känsligt och svårt att prata om, men vi tror att vi måste få bort tabut för att vi ska nå en jämställd vård.

Uppdatering: 4 mars höll nystartade Endometrios Värmlandsgruppen föreläsning om en av dessa sjukdomar. Vi tar gärna emot upplevelser av detta så att vi kan förbättra vården. Läs artikeln här: http://vf.se/nyheter/karlstad/endometrios-den-dolda-kvinnosjukdomen

Vi vill höra din upplevelse

Därför vill vi nu höra om dina upplevelser från vården i Värmland. Skriv på twitter under #vårdvagninavärmland eller kommentera nedan. Du kan också maila oss på varmland@mp.se. Du kan kommentera anonymt här nedan, och mailar du lovar vi att hålla dig anonym om du inte uttrycker något annat.

Under de närmaste veckorna runt 8 mars kommer vi samla kunskap, motioner, inspel från patienter och personal. Utifrån det vi lär oss kommer vi ta initiativ för förbättringar av vården. Alla ska få ett gott mottagande i vården, bli tagen på allvar – oavsett kön(sorgan)!

Länkar

Här samlar vi länkar till artiklar om ämnet. #fittrevolution #fittupproret och #fittuppropet på twitter ger mycket god läsning.

Om förlossningsskador:

Fakta från vårdguiden:

Vi ser fram emot ett meningsfullt samtal!

Det går att kommentera anonymt nedan.