Lögner och desinformation i Värmlandstrafiks pressmeddelande igår

Jesper Johansson (MP), vice ordförande i Region Värmlands kollektivtrafiknämnd, är upprörd över alla felaktigheter i ett pressmeddelande som Värmlandstrafik skickade ut igår. Det handlade om Värmlandstrafiks styrelses beslut att lägga ner nio tågstationer, bland annat Öjervik som inte ingått i tidigare nedläggningsbeslut, medan stationen i Frykåsen tycks få vara kvar.

– Det pressmeddelandet är ett hopkok av lögner och desinformation, säger Jesper Johansson och ger en rad exempel på felaktigheter och vilseledande påståenden:

– Till att börja med så är det ju vilseledande att man som huvudpoäng i pressmeddelandet lyfter fram att Frykåsen ”blir kvar”, när den stora förändringen är att nio stationer läggs ner. Och bland dem som läggs ner ingår dessutom Öjervik, som påstods vara räddad i det gamla nedläggningsbeslutet från 2012! Hur länge blir då Frykåsen kvar? undrar Jesper Johansson oroligt.

– Det allra märkligaste i Värmlandstrafiks pressmeddelande är nog påståendet att nedläggningsbeslutet skulle vara ett resultat av beslut i Örebro. Att förslaget om utvecklad tågtrafik föll har inte inneburit några ”nya och ändrade planeringsförutsättningar för Trafikverket”. Och på ett möte i april sa Värmlandstrafiks VD, som svar på en fråga från mig, att om det förslaget skulle falla så kommer tågtrafiken 2017 att fortsätta som under 2016, berättar Jesper Johansson.

– Det är också grovt vilseledande när Värmlandstrafiks ordförande Mikael Dahlqvist (S) påstår i pressmeddelandet att underlaget för nedläggningsbeslutet ”har varit mycket grundligt”. Det finns inga som helst faktaunderlag som visar på fördelar med nedläggning. Det finns inte ens en redovisning av hur nedläggningarna påverkar restiden. I dagens tidtabell framgår tydligt att turer med få stopp tar i stort sett lika lång tid som turer med många stopp. Det skiljer oftast 1-2 minuter på hela sträckan Torsby-Karlstad respektive Charlottenberg-Karlstad, och det finns också exempel på att turer med få stopp kan ta längre tid än sådana med många. Och inte minst viktigt, det finns ingen förklaring till varför det inte skulle gå att fortsätta ha olika stoppmönster på olika turer, säger Jesper Johansson vidare.

– Och det är ytterst märkligt att Dahlqvist säger att Värmlandstrafik ”nu nått en enighet med alla tre kommuner längs Fryksdalsbanan om stoppstruktur”. Finns det hemliga överenskommelser med kommunerna om nedläggning av stationer? Vem i kommunerna har i så fall beslutat om det? Och varför har inte de överenskommelserna offentliggjorts i så fall?

– Och om det är för tidtabellens skull som majoriteten i Värmlandstrafik vill lägga ner en massa stationer, så är det ologiskt att en medfinansiering från Kils kommun gör att en station kan räddas, påpekar Jesper Johansson.

– Ytterligare en märklig felaktighet är påståendet att trafiken Charlottenberg – Kongsvinger avslutas i år på grund av att Region Värmlands fullmäktige i april återremitterade ett förslag till trafikförsörjningsprogram. Sanningen är att Region Värmland redan i maj 2015 beslöt att avbryta sin finansiering av trafiken Charlottenberg – Kongsvinger, och att den trafiken sedan dess har körts kommersiellt av Tågkompaniet, utan att Värmlandstrafik varit direkt inblandade, förklarar Jesper Johansson.

– När det gäller förslaget till utvecklad tågtrafik, så är det också viktigt att komma ihåg att Region Örebro Län inte sa nej till detta. De ville fortsätta förhandla om detaljerna, men kunde inte få den tiden av Värmlandstrafik och Tågkompaniet. Förslaget byggde på förhandlingar som Värmlandstrafik och Tågkompaniet fört utan att låta Örebro-regionen delta, trots att det förutsatte att de skulle vara med och finansiera. I januari presenterades ett färdigförhandlat koncept, med små möjligheter för Region Örebro Län att påverka den trafik de förutsattes betala för, och svar om medfinansieringen krävdes senast i april. Det är inte på det sättet man bygger förtroende och hållbara samarbeten för utveckling av trafiken i tillväxtkorridoren Stockholm-Karlstad-Oslo, understryker Jesper Johansson.

– Att Värmlandstrafik skickar ut ett pressmeddelande fullproppat med felaktigheter får väl tas som ytterligare ett bevis på att det inte finns några väsentliga fördelar med att lägga ner alla dessa stationer, resonerar Jesper Johansson. Inte ett enda nytt argument för nedläggning som håller för saklig granskning har kommit fram. Däremot finns det många viktiga nackdelar med nedläggningarna. De som bor längs tåglinjerna får väldigt mycket längre restid till närmaste hållplats än de som bor i andra stråk där man har en utbyggd busstrafik istället. Fryksdalen och stråket längs Värmlandsbanan hör till våra mer tätbefolkade landsbygdsområden, och det är orimligt att dessa ska få mycket sämre service än de som har busstrafik.

– Något som är särskilt konstigt med nedläggningsbeslutet som Värmlandstrafik fattat är också att det går emot en politisk enighet i Region Värmlands kollektivtrafiknämnd och styrelse, förklarar Jesper Johansson. Där har man under våren blivit överens om att inga tågstationer ska läggas ner utan att först utreda viktiga aspekter som tidsåtgången för att stanna, effekten på total restid, möjligheten att ha skilda stoppmönster för olika turer, geografisk tillgänglighet på den aktuella banan och tillgången till annan kollektivtrafik som bussar på orten.

 

Bakgrund: tågstationsfrågans utveckling de senaste åren

2012 delegerade Värmlandstrafiks styrelse till verkställande direktören att besluta om nedläggning av femton av Värmlands tågstationer: Trångstad, Frykåsen, Rottneros, Kolsnäs, Ingmår, Edsbjörke, Ivarsbjörke, Badabruk, Oleby, Stjerneskolan, Lene, Brunsberg, Ottebol, Lerot och Ås. Ett villkor i delegationsbeslutet var att förändring av stoppstrukturen avvaktas tills förutsättningar för restidsförkortningar och / eller ekonomiska förutsättningar för trafikutbyggnad föreligger.

Hittills har sex av de femton stationerna i delegationsbeslutet lagts ner: Ingmår, Edsbjörke, Ivarsbjörke, Badabruk, Oleby och Stjerneskolan.

Därutöver har även stationen i Värmlands-Bro lagts ner, utan tydligt stöd i något styrelsebeslut.

Det beslut som styrelsen fattat idag innebär att även stationen Öjervik läggs ner, samt åtta av de nio återstående åtta stationerna som ingick i delegationsbeslutet från 2012 (två av dem ska dock trafikeras sommartid), medan däremot stationen i Frykåsen inte ingick i dagens nedläggningsbeslut.

I Region Värmland, som är ägare till Värmlandstrafik, har under våren både kollektivtrafiknämnden och regionstyrelsen i enighet ställt sig bakom följande i ett förslag till nytt trafikförsörjningsprogram: ”Stationsstrukturen fyller en viktig funktion för den geografiska tillgängligheten till kollektivtrafiken. Möjligheten att förbättra tillgänglighet och resmöjligheter genom etablering av nya stationslägen bör undersökas. Vid utveckling/förändring av utbudet av stationer och hållplatser i tågtrafiken ska följande faktorer redovisas och beaktas:
• Förväntade förändringar i resandet
• Tidsåtgången för att stanna och effekten på total restid i olika reserelationer
• Möjligheten att ha skilda stoppmönster för olika turer
• Tillgången till alternativ kollektivtrafikförsörjning på orten
• Tågtrafikens och infrastrukturens kostnadseffektivitet
• Geografisk tillgänglighet på den aktuella banan/linjen.”

Trafikförsörjningsprogrammet återremitterades av regionfullmäktige, men inte på grund av någon oenighet kring denna del, utan på grund av att Region Örebro inte gett klartecken till att medfinansiera en planerad satsning på utökad tågtrafik Örebro-Karlstad-Oslo.

Länk till Värmlandstrafiks tidtabeller

http://www.varmlandstrafik.se/tidtabeller/tag/

Här kan man lätt konstatera att tågturer med få stopp inte går mycket snabbare än tågurer med många stopp.

Grönt ekonomiskt rådslag

”Man brukar säga: det som är bra för miljön ska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt. Och det som är riktigt farligt ska vara förbjudet.”

Det är en konkret idé som är vanlig i det som ofta kallas för grön ekonomi. Den 23 April besökte Lennart Olsen, som arbetar i styrgruppen för rådslaget kring grön ekonomi, Miljöpartiet Värmlands medlemsmöte.

Grönt-rådslag-Lennart-Olsen.jpg

Lennart Olsen, partiveteran och ordförande i MP Upplands Väsby. Foto: Robert Halvarsson

Att främja en mer hållbar ekonomi är ett perspektiv som ligger bakom flera saker som ingår i regeringens vårbudget. I en artikel skriver Stina Bergström och Janine Alm Ericson att det ska bli billigare och enklare att leva miljövänligt.

I rikspolitiken handlar det om att ta fram initiativ som gör exempelvis underhåll och reparationer billigare. I vårbudgeten finns sänkningar på moms av reparation av bland annat cyklar, skor och kläder. Syftet är att bidra till en kultur där vi förlänger livslängden på de saker människor använder, liksom stimulera till fler arbeten i miljönyttiga områden.

”…all ekonomisk utveckling måste ske inom de ramar som naturen och människors välbefinnande och livskvalitet sätter. ”
– Partiprogrammet

Ovan nämnda initiativ kan betraktas som exempel på hur man skapar en cirkulär ekonomi, det som tidigare ofta kallades för kretsloppsekonomi. I denna tanke ligger att minimera avfall, och att återbruk, reparationsmöjligheter och återvinning få en betydligt större plats.

Inom det gröna ekonomiska paraplyet finns också idéer att främja initiativ kring gemensam konsumtion, eller ägodelande. Praktiska exempel på detta är kooperativa bilpooler och initativ som Fritidsbanken, ett bibliotek för fritidsprylar som ursprungligen startade i Deje.

Några frågor är laddade, som diskussioner kring tillväxt. I partiprogrammet hävdas det att evig ekonomisk tillväxt, ur ett traditionellt perspektiv, på sikt inte är möjlig. Samtidigt gör vi skillnad på när ekonomin växer i områden som främjar eller motverkar ekologisk och social hållbarhet.

Om det och mycket mer ska rådslaget handla om. Frågorna kommer att ha en feministisk ingång och befinner sig nu i den fas att styrgruppen träffar miljöpartister runtom i Sverige. Detta ska mynna ut i en webbomröstning kring hur medlemmar ser på miljöpartiets ekonomiska politik, planerad att äga rum hösten 2016.

Text: Robert Halvarsson
Verksamhetsutvecklare, Miljöpartiet Värmland

Läs mer:
Grön ekonomi, En skrift från De gröna i EU-parlamentet
Samtal om tillväxt, En rapport från Cogito tankesmedja

Årets viktigaste möte

Lördagen den 19 mars träffades miljöpartister i Värmland för att genomföra föreningens årsmöte.

Det var många medlemmar som passade på att påverka, och möta varandra.

På årsmötet beslutade vi bland annat att partiet ska verka för att Landstinget i Värmland som ett försökslän ska arbeta för att införa rösträtt från 16 års ålder. Initiativtagare till motionen var Grön Ungdom Värmland.

– Jag är stolt över att vi tror att demokratin kan rymma fler röster. Att vi vill sänka röståldern till 16 år är ett modigt och viktigt steg för att ta tillvara på ungdomars engagemang, säger Aleese Rydlund, ordförande i Miljöpartiet Värmland.

Vi tog även ställning för att justera våra stadgar så att det tydligare framkommer att vi eftersträvar en god representation av mångfald. Liksom att vi tydligare ska verka för en jämställd partidistrikt.

Under mötet röstades Stina Bergström och Jesper Johansson fram som språkrör liksom Aleese Rydlund fick förnyat förtroende som distriktets ordförande. I styrelsen tillkom Brita Ahlenius, Vilhelm Lindmark och Moa Jamt som styrelseledamöter. Vårt förslag till riksvalberedare blev Monika Bubholz. På plats valdes även två jämställdhetsambassadörer, i form av Camilla Kylin och Robert Halvarsson.

Tack alla medlemmar för att ni tog er tid till att delta på årets viktigaste möte!

Aleese Rydlund omvaldes till distriktsordförande. Foto: Robert Halvarsson

Dialogvecka om framtidens sjukvård

Politiker i landstinget är denna vecka ute och för en dialog med värmlänningarna om vården och landstingets verksamheter. Den 8 mars stod Älvkullegymnasiet och Nya landstingshuset i Karlstad på schemat.

I Miljöpartiets grundstomme finns tilltron till samtalet och dialogen. I partiprogrammet talas det till och med om ”deltagande demokrati”, där beslut flyttas närmre människor. Att människor ska kunna träffa sina förtroendevalda och ställa frågor ligger i linje med våra grundläggande principer.

Den medborgardialog som äger rum under vecka 10 har organiserats av Landstinget i Värmland, för att samla in synpunkter om framtidens hälso‐ och sjukvård. Såväl politiker från olika partier, liksom tjänstemän, träffar intresserade medborgare på olika platser i samtliga Värmlands kommuner.

Medborgardialog serie (9 av 11)

Öppna för nya idéer. Foto: Robert Halvarsson

Landstinget beskriver det hela så här:

”Landstinget i Värmland vill nu veta vad du har för synpunkter och tankar kring framtidens hälso‐ och sjukvård. Vid detta öppna möte finns ledamöter från landstingsfullmäktige, tillsammans med tjänstemän från Landstinget, på plats för att höra dina synpunkter och idéer.”

Den främsta utmaningen för landstinget i Värmland är hur vi ska hantera att de äldre åldersgrupperna ökar, medan den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Det leder till mindre skatteintäkter för att hantera ett större vårdbehov. Nya lösningar, där landstingets resurser används så optimalt som möjligt, anses nödvändigt. Kanske kan man använda IT för att minska resorna eller träffa specialister i Stockholm, eller ska vi arbeta med förebyggande vård på ett annat sätt?

Medborgardialog serie (8 av 11).jpg

Aktiva samtal ägde rum på bland annat Älvkullegymnasiet. Foto: Robert Halvarsson

I Karlstad mötte vi två klasser som studerar vid Älvkullegymnasiet och ett antal intresserade besökare vid Nya landstingshuset. Bland frågorna som finns inom ramen för hur hälso- och sjukvården ska se ut i framtiden, ryms bland annat e-hälsa och digitala tjänster, var vårdnivåerna ska vara placerade och hur vi vill komma i kontakt med vården. Liksom om vi behöver träffa just läkare, eller om det kan vara smartare om vi kopplas ihop direkt med exempelvis en fysioterapeut om vi har smärtor i kroppen, eller kanske en psykolog när vi lider av psykisk ohälsa.

Det frågades också kring hur vi tänker kring förebyggandet av folksjukdomar, om hur vi tänker kring vår egen roll i vår hälsa, och vad landstinget kan bistå för att stärka vår egen aktivitet. Spännande frågor! Kort och gott: hur ska organisationen som sådan motsvara de behov som kommer att finnas framöver?

Under dagen deltog vi, Monika Bubholz och Robert Halvarsson, partiets representanter i Demokratiberedningen i egenskap av landstingspolitiker.

Vi rekommenderar verkligen att ta en titt på de korta filmer som visades under dialogmötena:

Rätt resurs till rätt behov

Digitala hjälpmedel på dina villkor

Bättre insikt och större inflytande i din vård

Förebyggande som stöttar goda levnadsvanor

 

welfie

Text: Robert Halvarsson och Monika Bubholz

Nytt miljöcertifierat operationshus

Idag invigs det nya operationshuset vid Centralsjukhuset i Karlstad (CSK). Landstingsråd Jesper Johansson och gruppledare Eva Hallström är på plats. Här syns de tillsammans med landstingets fastighetschef Annette Andersson och förre fastighetschefen Lars Nilsson.

bild 4

Det var Lars Nilsson som ledde byggprojektet under uppstarten och rekryterade många kompetenta medarbetare till projektet, och det är Annette Andersson som sett till att det hela slutförts.

– Det nya operationshuset ska ge en hel del fördelar, förklarar Jesper Johansson. Istället för att flyttas runt mellan olika enheter på sjukhuset, ska patienten många gånger kunna gå direkt till operationshuset och träffa olika specialister där och bli undersökt inför operationen. Operationssalarna fungerar för många olika slags operationer, så man kan använda den sal som först blir ledig istället för att behöva vänta på en viss sal. Det blir effektivare och vi räknar också med att man ska hinna med fler operationer.

– Detta en av världens första sjukhusbyggnader som miljöcertifieras enligt LEED, Leadership in Energy and Environmental Design, berättar Eva Hallström stolt. Certifieringen ska snart vara klar, och förhoppningen är att operationshuset ska klara den mest ambitiösa nivån, guld, i certifieringssystemet. Dessutom har byggprojektet hållit sin budget med en marginal på ca 50 miljoner – också det nästan unikt bland byggprojekt!

 

 

Varken ”ung och dum” eller ”gammal och snurrig”

Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté har numera ett åldersutskott, i det sitter MP Värmlands egen Alina Koltsova. Läs hennes text om mångfald och åldersfrågor nedan.

Kära läsare,

Det är en ära att få skriva för bloggen. För er som inte är bekanta med mig, så skriver jag i nätsidan Frihetssmedjan och har en sexårig historia av miljöpartistiskt engagemang. Jag är grön med starka socialliberala samt feministiska tendenser. För närvarande sitter jag i styrelsen för MP Värmland, och under tisdagen den 26 januari 2016 blev jag invald i Miljöpartiets jämställdhets- och mångfaldskomitté för att sitta i åldersutskottet. Ett uppdrag jag känner mig väldigt hedrad av och är mycket tacksam att få väljas in i.

För mig har det där med ålder väckt mycket reflektioner. Det är ungefär som med etnicitet, kön och sexuell läggning. Åldern är förvisso dynamisk, men utan att vi kan göra något åt det. Vi kan inte riktigt rå för att vi blev födda under ett visst årtal eller den ålder vi bär på, ändå blir vi dömda för det. Det talas om att 90-talister (min åldersgrupp) är si, 50-talisterna är så, att vi alla skulle vara på ett visst sätt bara för att vi föddes under ett visst årtionde.

Härskartekniker baserade på ålder förekommer frekvent i debatter. Vem har inte hört talas om att vi unga tjejer ofta blir kallade ”lilla gumman”? eller att årsrika människor får höra att de på grund av deras ålder är lite snurriga i huvudet och att deras argument därför är irrelevanta? Man kan med all säkerhet påstå att dessa bottnar i starka föreställningar om hur en människas mentalitet är och ska vara när hen befinner sig i en viss ålder. Dessa föreställningar ger till uttryck såsom ”ung och dum”, ”pubertal och stökig” samt ”gammal och snurrig”.

hand_sv_2_16_9_0.jpg

Läs mer om MP Värmlands politik för äldre här. Foto: Robert Halvarsson

Jag kommer aldrig att glömma den dagen jag kampanjade med mina partikamrater i Arvika under våren 2014 innan EU-valet. En herre kom och ville prata med mig. Han ville prata om förhållandet mellan EU och svenska kommuner, och jag gick med på det. Han ställde en fråga, men precis när jag skulle svara antog han en attackerande position och avbröt mig barskt med pekande hand: ”Jag är 70, du är 22! Du saknar kunskap!”.

I detta ögonblick kände jag mig som karaktären Matilda i boken med samma namn av Roald Dahl. Den intelligenta sexåriga flickan blir nedvärderad av sin kriminella pappa som bestämt säger: ”I’m smart, you’re dumb. I’m big, you’re little. I’m right, you’re wrong. And there’s nothing you can do about it”. (en liten rättelse till herrn: jag var faktiskt 21 den våren.)

Många kommer i kläm med dessa stereotyper som finns för olika åldrar. Matilda må vara en fiktiv berättelse, men det är också en erfarenhet som många brådmogna eller särbegåvade barn ofta tvingas gå igenom. Att tvingas kväva sig själv mentalt för att passa in, bara för att leva upp till förväntningarna kring deras ålder. Men de som sticker ut finns, och kommer alltid att finnas.

Samtidigt, bland årsrika (eller, tja, äldre), finns stereotypen att de ska vara knök-konservativa, omoderna och gammalmodiga. Att de är fast vid sin barndoms tidsanda, drömmer sig tillbaka, missköter nya tekniska prylar och hävdar bestämt att allt minsann var bättre förr. Men så finns 103-åriga Dagny Carlsson, världens äldsta bloggare. I flera intervjuer hävdar hon bestämt att det minsann inte var bättre förr. Och jag tror av hela mitt hjärta att det finns fler som är precis som Dagny. Jag känner åtminstone några årsrika som är just på det sättet.

Det talas om sexism, rasism och homofobi. Enligt mitt tycke borde det tas upp mer än vad som sker nu. Samtidigt vill jag poängtera vikten att tala om åldersmaktsordningen, och olika föreställningar om olika åldrar. Jag vill poängtera att ålder och mognad ej är synonyma med varandra, och jag vill som socialliberal betona vikten av att se individen framför kollektivistiska föreställningar.

Så vad är det vi kan göra för att bekämpa åldersmaktsordningen? Jag skulle gärna vilja hävda att det i mångt och mycket är en fråga om attityd. Hur man bemöter andra människor, både offentligt samt privat. När det gäller samhällsengagemang är jag exempelvis kritisk mot åldersgräns för unga på internet, samt absolut för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Det finns många frågor som rör detta tema, som jag kommer behandla under årets gång med Miljöpartiets Jämställdhet- och Mångfaldskommitté.

Har ni några frågor rörande ålder och åldersmaktsordning? Tveka inte att kontakta mig på min mailadress (alina.koltsova@gmail.com) eller i sociala medier. Ta hand om er!

Text: Alina Kolstova
Ledamot i Miljöpartiets Jämställdhet- och Mångfaldskommitté samt sekreterare för Miljöpartiet Arvika